Ledare

Dagens gästledarskribent är Joel Lindholm, företagare, Under Ytan.

Att bygga en regenerativ framtid

Joel Lindholm, företagare, Under Ytan » Att bygga regenerativt innebär att låta naturen bli medägare i våra beslut – att skapa affärer som inte bara minskar skadan, utan aktivt förbättrar de ekosystem vi är helt beroende av.

Vad innebär det egentligen att bygga ”regenerativt”? Det riskerar att låta som ännu ett byråkratiskt modeord, men i grunden handlar det om något enkelt: att återskapa och förbättra, framom att bara bevara. Att lämna sitt närområde i ett bättre skick än när man inledde arbetet eller användningen av det. Men hur gör man det konkret och går det att bygga en regenerativ affärsmodell?


Gästledare

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I vårt företag hittade vi ett relativt enkelt sätt för att konkretisera arbetet. Inofficiellt utsåg vi Östersjön till en av våra aktieägare och började bygga utifrån det perspektivet. Pengar har förstås inget värde under ytan, men det har blåmusslor, blåstång, starka fiskstammar och mikroalger. Det här tankesättet skapar en helt ny typ av affärsrelation, där Östersjön, eller för den delen en äng i Saltvik, en gammelskog på Föglö eller dricksvattentäkten Långsjön, blir en livsviktig partner för företagets överlevnad. För Åland, som i princip är idel kust i alla väderstreck, är detta den ultimata affärsmodellen: intäkterna kommer från ekologiska förbättringar, skapar lokala jobb och återinvesteras i biologisk mångfald.

För Åland, som i princip är idel kust i alla väderstreck, är detta den ultimata affärsmodellen: intäkterna kommer från ekologiska förbättringar, skapar lokala jobb och återinvesteras i biologisk mångfald.

Denna typ av företagande blir livsviktig i en framtid där vi konkurrerar om allt snävare resurser. Att vara helt beroende av globala handelskedjor, importerat gödsel och fossil olja skapar en farlig sårbarhet. Torskkollapsen i Östersjön är ett lokalt exempel: när överfisket tömde havet på torsk påbörjades kollapsen av en hel bransch, lokala levebröd försvann och i dag täcker vi förlusten genom att importera fisk från andra sidan jordklotet.

Detta ser vi dagligen  när vi matas med nyheter om resursbrist och ohållbara system, och få konkreta lösningar. Samtidigt tävlar ett fåtal globala ledare och tech-miljardärer om att stöpa om världen med resurskrävande och oreglerade AI-innovationer som kommer kräva än mer resurser än vad vi har tillgång till. De verkar knappast ha Moder jord som aktieägare, snarare Hin Håle, och något kommer att ge vika.  Om vi på Åland förlitar oss på att lösningen på vår tids kriser ligger i Silicon Valley så missar vi det småskaliga, lokala och regenerativa som skapar arbetskraft lokalt och bygger på de resurser som finns tillgängliga. Kanske den första regenerativa AI:n ser dagens ljus på Kumlinge?


Vi har redan börjat, tillsammans med andra aktörer runt om i Norden och Europa, i bioekonomins innovativa framkant, hittar vi sätt att jobba regenerativt. I algernas värld sker genombrott på daglig basis. Genom att använda insamlad koldioxid eller överskottsnäring bygger vi lösningar som är energieffektiva, fossilfria och decentraliserade.

Vi talar om en ny ekologisk ekonomi där vi skapar biomaterial, tångsoda och algtextilier. Detta handlar om riktiga jobb som samtidigt genererar ren ekologisk nytta och minskar vårt importberoende. Det är här framtidens sanna värde ligger: i en ekonomi där vinsten delas rättvist mellan alla aktieägare – oavsett om de sitter i ett styrelserum eller lever under ytan.


Så oavsett om du är anställd, politiker, egenföretagare, styrelsemedlem, förvaltare, föreningsaktiv eller helt enkelt bara medmänniska: Ta dig en funderare i sommar. Vem är den ekologiska aktieägare som du behöver ta i beaktande för din egna, regenerativa framtid?