Finland har inte råd att säga nej till miljardinvesteringar

Investeringar i datacenter och AI skapar oro både globalt och nationellt. Därför väckte Googles jätteinvestering, som aviserades förra veckan, också blandade känslor hos den finländska allmänheten även om den berömdes över partigränserna i riksdagen. Å ena sidan är investeringen, Finlands genom tiderna största, ytterst välkommen i ett land som de senaste 15 åren saknat tillväxt och kämpar med hög arbetslöshet. Å andra sidan oroar sig många över vad det kommer betyda för tillgången på el samt AI:s inverkan på arbetsmarknaden på längre sikt.

För Finland gäller det att besvara frågan: Vad ska man leva på i framtiden och vilken är den industri och de investeringar som ska generera de privata arbetsplatser och skatteintäkter som finansierar vår välfärd. Pengar växer inte på träd, staten är djupt skuldsatt och den investering på 13 miljarder euro som Google nu gör hämtar en stor mängd nya pengar till Finlands ekonomi. Investeringen bedöms skapa 37.000 arbetstillfällen under byggnadsskedet och sedan 7.000 bestående arbetsplatser. Det skulle vara dumt av Finland att tacka nej då vissa kommuner kämpar med arbetslöshet på 20 procent.

Kritiker till datacenter säger att man i stället borde få investeringar i branscher som innebär högre förädlingsvärde. Motargumentet till det är att sådana investeringar kanske inte alls hittas och dessutom att det inte behöver vara svartvitt. För vi ser samtidigt flera nya högproduktiva ekonomiska kluster växa fram i Finland inom exempelvis satelliter, dataspel och kvantdatateknologi, kluster som inte behöver energi på samma sätt som traditionell tung industri som Finland och Norden tyvärr förlorat en hel del av, inte minst på grund av pappersindustrins nedgång.

En annan oro finns i hur det kommer påverka elpriset. För åländsk del behöver man inte direkt oroa sig över datacenter i Finland eftersom Åland ju inte hör till Finlands elprisområde. Självfallet är den nordiska marknaden ihopkopplad. Men just därför skulle det vara dumt om alla datacenter bara byggdes i Norge eller Sverige, och inte också i Finland eftersom beskattningen från anläggningarna är nationell. Åland kommer få skatteintäkter från de finska projekten.

Samtidigt måste åtgärder vidtas för att datacentren inte höjer hushållens elpris. Därför var det viktigt att regeringen i budgetförhandlingarna slopade skattestödet på 30 miljoner euro till datacentraler, samt att Google gjort ett separat elavtal med kraftproducenten Fortum. Fortum kan nu kan gå vidare med att förlänga driften på Lovisa kärnkraftverk från 2030 till 2050, vilket höjer verkets effekt men kostar en miljard euro att göra. Google kommer i praktiken betala för det och enligt uppgift med rejäl prispremie, pengar som i teorin kan användas för utbyggnad i mer koldioxidfri kraftproduktion, som också skapar arbetsplatser och skatteintäkter.

En aspekt som inte nämnts i debatten, men som är viktig, är symbolvärdet. Många andra internationella bolag i helt andra branscher kan få upp ögonen för att investera i Finland tack vare denna investering. Att ett amerikanskt bolag dessutom investerar så mycket i anläggningar som inte enkelt kan flyttas höjer intresset att säkerställa att en militär konflikt aldrig drabbar Finland. Att Googles nya anläggningar byggs i nordöstra Finlands glesbygd har en indirekt säkerhetspolitisk betydelse som är bra för Finland.

AI och datacenter är en global megatrend. Vi kan inte påverka den utan kan bara påverka om vi ska vara med eller inte. Det skulle inte vara klokt att bara stå på sidan.

Mats Löfström