För andra hösten i rad ska gips spridas på åländska åkrar, tack vare ett miljöprojekt som finansieras av John Nurminens stiftelse i Helsingfors och som koordineras av föreningen Rädda Lumparn.

Under torsdagen sprids gips hos Gesterby mjölk i Sund, och flera av de inblandande aktörerna har samlats på platsen för att vara med.

Förra hösten, när projektet inleddes, deltog två åländska jordbruk. Cirka 50 ton gips spreds på tolv hektar, fördelat på två åkrar i Saltvik och Jomala.

När John Nurminens stiftelse ville förlänga projektet satte man ett högre mål: 50 hektar mark. Men intresset visade sig ha vuxit över förväntningarna.

– Först undrade jag hur vi skulle få tag i 50 hektar, för det var ganska svårt. Men ryktet hade spridit sig och nu har vi hittat sju företag med 35 skiften på totalt 100 hektar. Det betyder att det kommer 400 ton gips hit i höst, säger Alexandra de Haas som är administratör och koordinator för gipsprojektet vid Rädda Lumparn.

Håller ihop jorden

Markerna som ska få gipsbehandling finns i Vårdö, Jomala, Finström, Saltvik och Sund.

– Det är en otrolig ökning och det är jätteroligt, säger Alexandra de Haas.

Ulla Rosenström, direktör för havsmiljön vid John Nurminens stiftelse, säger att gipsprojektet startade i Finland 2018 och att resultaten har varit mycket bra. Hälften av de fosforutsläpp som annars skulle ha hamnat i havet har upphört.

– Stiftelsen vill rädda Östersjön som ett kulturellt arv till kommande generationer, säger hon.

Henri Nikkonen är projektchef vid stiftelsen och ansvarig för gipsprojektet. Han säger att kostnaden för projektet på Åland landar på cirka 50.000 euro i år.

Om fosfor hamnar i havet leder det till övergödning, säger Henri Nikkonen. Om man kan binda fosforn så att den stannar i jorden är det gynnsamt för miljön, och gips har den funktionen. Det håller ihop jorden så att mindre mängder jord rinner i väg med vattnet.

Han har med sig utrustning för att visa skillnaden på vatten som runnit genom vanlig jord med vatten som runnit genom jord med gips.

– Man kommer att se skillnad i vattenkvaliteten, där vattnet med gips kommer att vara renare, säger han.

Flera fördelar

Kristoffer Lundberg från Gesterby mjölk ser flera fördelar med gipsen.

– Kan det binda fosfor finns det bara fördelar både för oss och för miljön. Vi får bättre skördar och kan gödsla mindre. Vi vill inte att det vi gödslar med ska rinna ut i vattnet. Det är ändå vi som bor här och som vill ha ett bra vatten.

Även från Rädda Lumparns sidan hoppas man på flera positiva effekter av projektet.

– Som med allt arbete vill vi kunna ge lite hopp till människor och visa att det finns konkreta åtgärder som vidtas, säger styrelsemedlemmen Carina Karlsson.

Ordföranden Carina Aaltonen nämner att man också vill engagera andra människor i arbetet.

– Som jordbrukarna som är med nu och vill ha rent vatten omkring sig.

En mängd mätningar görs i samband med projektet, och jordbrukarna uppmanas även att ha en bit mark som inte gipsas, så att det går att känna skillnad på jordstrukturen.

Det är Ålands miljö- och hälsomyndighet som utför jord- och vattenproverna. Fältmästare Kim Luoma är också på plats under gipsspridningen.

– Här tar vi prover en gång i veckan, säger han.