Finländarna hade i fjol rekordstora kapitalinkomster på 17,5 miljarder euro. Av summan var 8,1 miljarder överlåtelsevinster från försäljning av värdepapper och andra tillgångar. Överlåtelsevinsterna har tidigare överstigit fem miljarder euro endast två gånger, 2007 och 2020. Bakom den kraftiga ökningen i fjol ligger framför allt den stora uppgången på börsen.

Av vinsterna stod offentligt noterade värdepapper för 3,5 miljarder och övriga tillgångar, till exempel fastigheter, bostadsaktier, virtuella valutor och aktier i onoterade bolag, för 4,6 miljarder.

Sett till regional fördelning dominerar Nyland och Helsingfors klart. I Nyland bor cirka 30 procent av de skattskyldiga, men landskapet stod för 48 procent av överlåtelsevinsterna. Dess andel av vinster på mer än en miljon var 58 procent.

Fyra miljarder från privata bolag

Också i fråga om dividendinkomster slogs nytt rekord i fjol, totalt 5,8 miljarder euro. Av detta belopp var 2,5 miljarder skattefria, medan 600 miljoner beskattades som förvärvsinkomst och 2,7 miljarder som kapitalinkomst.

Av dividenderna kom 1,5 miljarder från noterade bolag, 4,1 miljarder euro från onoterade bolag och 200 miljoner från utlandet. Cirka tiotusen personer fick dividender på mer än 100.000 euro, totalt drygt 2,7 miljarder, det vill säga nästan hälften av alla dividender. Även här står nylänningarna för den klart största andelen.

Tillväxten gjorde att statens skatteinkomst från kapitalinkomster var rekordhög i fjol och steg till 4,4 miljarder euro, nästan 43 procent mer än året innan.

På Åland betalades 35 miljoner i kapitalskatt, varav nära hälften i Mariehamn. Skattskyldiga i Jomala och Lemland stod dessutom för hälften av landsbygdens skatter, medan Brändö och Föglö dominerade i skärgården.

Ett fåtal gör stora vinster

Antalet personer som fått överlåtelsevinster har ökat från år till år, berättar produktägare Aki Savolainen, statistikansvarig på Skatteförvaltningen i ett pressmeddelande.

– I fjol var det första gången som mer än 400.000 personer fick överlåtelsevinster av offentligt noterade värdepapper. Nästan 90.000 personer hade överlåtelsevinster på övriga tillgångar. De flesta hade små överlåtelsevinster, 80 procent av mottagarna låg under 10.000 euro. Medianbeloppet var 1.611 euro.

Ett litet antal personer står för de största beloppen.

– Stora överlåtelsevinster på över 50.000 euro stod för 72 procent av alla överlåtelsevinster, totalt 5,8 miljarder euro. Antalet personer som fick dem var drygt 23.000, alltså lite mindre än fem procent av alla som fick överlåtelsevinster, säger Aki Savolainen.

Åtta av tio är män

I fjol hade 846 personer överlåtelsevinster på mer än en miljon vilket utgjorde nära en tredjedel eller 2,5 miljarder euro. Den typiske kapitalinkomsttagaren är en medelålders man i Nyland.

Det var framför allt 40–60-åringar som fick överlåtelsevinster i fjol. Särskilt i fråga om vinsterna på över en miljon euro var deras andel högre. Största delen av dem som fick överlåtelsevinster var män.

– Av överlåtelsevinsterna på över en miljon var männens andel 91 procent och totalt var 81 procent män.

70-talister i skattetopp

Finländarnas löneinkomster ökade i fjol med drygt fem procent till 97,1 miljarder. Pensionerna växte med 1,4 procent till 34,3 miljarder. Det sammanlagda beloppet av påförda inkomstskatter är 35,1 miljarder.

De som är födda under 1970-talet betalade mest inkomstskatt av alla åldersgrupper, totalt 7,9 miljarder euro, medan 60-talisterna betalade 7,6 miljarder.

Drygt två miljoner finländare gjorde avdrag i beskattningen för medlemsavgifter till fackföreningar eller arbetslöshetskassor. Den genomsnittliga medlemsavgiften var 305 euro.

– Permitteringarna under coronan har säkert bidragit till att vissa löntagare åtminstone blev medlemmar av en arbetslöshetskassa. Av alla löntagare i åldern 18-69 år är 73 procent medlemmar av en arbetsmarknadsorganisation eller arbetslöshetskassa, säger Aki Savolainen.

Större avdrag

I fjol gjorde 716.000 finländare ett avdrag i sin beskattning för kostnader för resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Jämfört med 2019 var det fortfarande klart färre som utnyttjade reseavdraget jämfört med 2019, vilket förklaras med distansarbete. Totalt 1,5 miljarder euro beviljades i resekostnadsavdrag. Den genomsnittliga summan var 2.093 euro.

Antalet skattskyldiga som använde sig av hushållsavdraget var 474.000. De fick sammanlagt 420 miljoner euro i avdrag, en ökning på nio procent.