För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Indragningen av vårdplatser inom den palliativa vården vid ÅHS har fått stor uppmärksamhet, med all rätt. Samtidigt har en annan del av vården hamnat lite i skymundan: den planerade indragningen av tjänster vid BB- och gynekologkliniken.
Ålands barnmorskeförening vill lyfta sin oro och vill att beslutet omprövas och att en ordentlig risk- och konsekvensbedömning görs innan tjänsterna dras in.
BB- och gynekologkliniken är inte en vanlig vårdavdelning där personalbehovet enkelt kan räknas utifrån antalet vårdplatser. Förlossningar väntar inte på att bemanningen ska passa. En lugn situation kan snabbt övergå i ett akut skede, och flera patienter kan samtidigt behöva vård. Verksamheten måste fungera dygnet runt, året om. Även vid sjukfrånvaro, semestrar och andra arbetstoppar.
På Åland finns dessutom inte möjligheten att hänvisa en födande till ett närliggande sjukhus när belastningen plötsligt ökar. Beredskapen måste finnas här.
Barnmorskornas uppdrag omfattar också gynekologisk vård, mottagningar, stöd inför förlossning, amningsstöd och uppföljning av nyfödda. Att antalet vårdplatser minskar innebär inte att dessa arbetsuppgifter försvinner.
Ålandstidningen
Mottagningsverksamheten behöver tillräcklig bemanning i stället för att låna barnmorskor från avdelningen för att få verksamheten att fungera. Det innebär att samma personalresurser ska räcka till flera uppdrag som sexualbrottsmottagningen, SERI, vilken kräver vår särskilda kompetens.
Verksamheten är redan i dag beroende av att ledig personal kallas in från ledighet. En verksamhet som återkommande behöver förlita sig på att lediga medarbetare ställer upp kan inte ses som långsiktigt hållbar.
Vi har förståelse för att ÅHS behöver använda sina resurser ansvarsfullt och hålla kostnaderna under kontroll. Men en besparing måste bedömas utifrån hela verksamheten. Om färre barnmorskor leder till fler inkallningar, övertid, inställda mottagningar eller att arbetsuppgifter flyttas till andra enheter, är det inte säkert att den förväntade besparingen uppnås. Därtill kommer frågan om arbetsmiljö och patientsäkerhetsrisker.
Så även här behövs en dokumenterad risk- och konsekvensbedömning som tar hänsyn till klinikens hela uppdrag och krav på beredskap. Personalens sakkunskap och erfarenheter måste tas till vara, och den ekonomiska kalkylen måste synliggöra eventuella merkostnader på andra håll.
Det här handlar inte om att motsätta sig alla förändringar. Det handlar om att förändringar ska bygga på tillräckliga underlag och att patientsäkerheten inte får riskeras Färre vårdplatser är inte i sig ett bevis på att färre medarbetare behövs.
Trygg vård kräver rätt kompetens på plats. Också när det oväntade händer.
