Om revideringen av självstyrelsen ska komma vidare krävs att det politiska ledarskapet visar handlingskraft. På bilden syns Ålandsminister Anna-Kaisa Ikonen och lantrådet Katrin Sjögren, de två politiker som i dag bär huvudansvaret för att få till stånd de förändringar som krävs.Robert Jansson, Daniel Eriksson
Självstyrelsen är ingen plockmeny för finska staten
Självstyrelse » När staten behöver nya verktyg ska självstyrelselagen ändras snabbt. Men när Åland behöver en självstyrelselag blir beskedet att ännu en ny arbetsgrupp ska tillsättas. Den skillnaden kräver en förklaring.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Revideringen av självstyrelsen är körd i botten. Den finländska regeringens företrädare har sökts av åländsk media i omgångar men ingen träder fram och tar ansvar för misslyckandet. Ålandsministern Anna-Kaisa Ikonen (Saml.) lyser med sin frånvaro och tjänstemän svarar inte på frågor. Samtidigt vill staten i brådskande ordning se ändringar gällande nya säkerhetsverktyg. Verktyg som mycket väl hade kunnat omfattats av revideringen. Men då passade det tydligen inte.
Den finska staten vill i brådskande ordning se en lagändring så att staten kan stoppa fastighetsförvärv på Åland, genom inlösen, om den nationella säkerheten hotas. Det handlar även om att näringsrätt inte ska beviljas verksamheter som kan hota den nationella säkerheten. Det är fullt legitima säkerhetsbehov och Åland har redan medverkat till lösningar. Men det hela blir lätt absurt.
För även om säkerhetsluckorna är legitima visar det samtidigt att det finns handlingskraft och vilja. Men så fort det inte ligger i den finska ministeriestyrda nationella enhetsstatens intresse att hitta lösningar är det tvärtom. Till den milda grad så att ålänningars rättssäkerhet hotas.
Det här visar att det politiska intresset från finsk sida gällande Åland och självstyrelsen är på en icke-existerande nivå. En tidig indikation på detta är att Åland benämns på statsrådets hemsida bara i en bisats i ansvarsområdet för kommunministern Anna-Kaisa Ikonen. På Åland kallar vi henne Ålandsminister. Men om titeln ska betyda något måste hon också träda fram när självstyrelsens viktigaste reform havererar.
Vill Helsingfors på riktigt bygga säkerhet, på riktigt ta hand om sin enda autonomi och leva upp till sina internationella åtaganden och ge alla individer inom nationsgränserna samma säkerhet finns det bara en väg framåt: en ny självstyrelselag.
Det allvarliga i kråksången är att staten nu tydligt och klart på område efter område behandlar självstyrelsen som en verktygslåda där ändringar plockas fram enbart om de ligger i statens egenintresse. Och man förbiser helt det faktum att lagen måste fungera även i det samhälle vars självstyrelse den ska reglera.
Ålandstidningen
Hela arbetet med revisionen har blivit en absurd fars där Åland jämkar och visar på möjligheter. Samtidigt säger finska staten gång efter annan, trots politiska överenskommelser, nej. Det står helt i strid med den folkrättsliga överenskommelsen att Åland ska ha en så långt gången autonomi som möjligt inom den finska nationens gränser. Dessutom är utvecklingen sådan nu att självstyrelsen backar på område efter område. Helt i strid med Finlands internationella åtaganden.
Utvecklingen kräver nu ett tydligt åländskt ledarskap och en tydlig samlad politisk vilja. Det är inte tid för politisk soloåkning och lätta populistiska vinningar på hemmaplan. De åländska politikerna måste tala med en röst och stå samlade mot det hot som den åländska självstyrelsen utsätts för. För bakom behörighetsgränserna finns människor som behöver att samhället fungerar. Läkaren som ska kunna ingripa vid nästa pandemi och barnet som blir utsatt men inte får hjälp. Bara för att nämna några få exempel.
Åland ska givetvis bidra till den gemensamma säkerheten, men frågan om säkerhet är också en fungerande självstyrelse. Fungerar inte självstyrelsen hotas allas vår säkerhet.
Finlands hanteringen av självstyrelsen skapar skiljelinjer mellan Åland och Helsingfors som skadar den gemensamma säkerheten genom splittring. Åland och Finland dras längre från varandra och ålänningarna blir illa behandlade som andra klassens medborgare.
Vill Helsingfors på riktigt bygga säkerhet, på riktigt ta hand om sin enda autonomi och leva upp till sina internationella åtaganden och ge alla individer inom nationsgränserna samma säkerhet finns det bara en väg framåt: en ny självstyrelselag.
