I rummet för tillfälliga utställningarna vid Ålands museum möts man av en förstorad litografi från slaget vid Bomarsund. Det är en ögonblicksbild. Brittiska soldater rökar pipa vid fältköket i dungen med träd. Ett par kanoner har rulllats fram och beskjuter huvudfästningen som syns längre bort i bilden. En hästkärra står och väntar på att lastas i lägret som britterna slagit upp vid bygget av Bomarssunds sjukhus. Det skjuts och grävs och stuvas.

– Det här är den bästa bilden vi har på sjukhuset. Annars har vi bara arkitektritningar, men vi visste inte hur det såg ut med byggnadställningar och allt, säger Graham Robins, projektledare för Bomarsunds besökscenter.

Propaganda

I somras donerade Ålandsbanken en samling med omkring 250 litografier från slaget vid Bomarsund.

– Det är ungefär 150 unika motiv, säger Graham Robins. 

Till utställningen har man valt att fokusera på fyra konstnärer som var på plats vid slaget.

– De producerade väldigt många litografier från Bomarsund, säger överintendent Cia Haldin.

Alla konstnärer hade sitt eget uppdrag och sin egen vinkel på slaget.

– Vi har konstnärer både från England och Frankrike och det fanns en ganska stor rivalitet mellan länderna. I Frankrike fanns det också en stor rivalitet mella flottan och armén. Det kommer tydligt fram i litografierna. När den engelska konstnär Brierly skissade lade han alltid de engelska skeppen i fokus, säger Graham Robins.

Konstnären Lourde Laplace var också en högt uppsatt officer i den franska militären. 

– I hans verk är den franska armén i fokus, flyttan syns knappt alls, de är små skepp väldigt långt borta. 

Litografierna hade ett stort inflyttande på respektive hemland.

– Det var så man rapporterade från fronten. Det var viktigt för länderna att visa sig som starka. Litografierna användes som propaganda för sin egen storhet.

Stor detaljrikedom

Enligt Graham Robins var litografierna sin tids direktrapportering.

– Vi har ett exempel från kapitluationen som ägde rum den 17 augusti 1854. Det finns en litografi från den 9 september, det är bara tre veckor där emellan.

Många av liteografierna är väldigt detaljrika.

– De är den allra viktigaste dokumentationen av Bomarsund. Deras detaljer visar att konstnärerna var på plats. De ger bra bilder av hur det verkligen såg ut.

Litografierna bjuder också på varierande perspektiv.

– En av dem är uppifrån en luftballong. För många som såg litografin var det första gången de såg något från det perspektivet.

Bland de drygt 30 litografierna har Cia Haldin en favorit.

– Den är lite mörk. Det är inifrån Notvikstornet med insvepta lik liggandes intill kanonen med engelska soldater omkring. Den ger en jättestark bild av slaget.

Under verket står en text skriven av den engelska krigsturisten Robert Hughes.

–  Där står bland annat ”Vad hade dessa stackare brytt sig om den turkiska frågan?” Det var den frågan som startade hela Krimkriget, säger Graham Robins.