Ålands tingsrätt ingår i Åbo hovrätts domkrets och under veckan är hovrätten på Åland för att granska verksamheten, något som görs vartannat år.

På plats är hovrättspresidenten Pekka Määttä, som tillträdde tjänsten i början av året, med hovrättsdomare Camilla Nissi och föredraganden vid hovrätten Timo Paara.

Pekka Määttä har en bakgrund som lagman, åklagare och advokat. Det här är första gången han möter personalen vid Ålands tingsrätt.

– Granskningen ska göras enligt lagen. Men det är också ett sätt att föra en öppen diskussion med personalen och hjälpa dem. Ser man att något är ett problem kan man lyfta det och hitta en lösning, säger han.

Ärenden på hög

Ett problem Ålands tingsrätt brottas med är långa handläggningstider.

– Coronapandemin ställde till det. Det var svårt att få både parter och ombud på plats, vilket resulterade i en ärendeanhopning. Att vända kursen på ett fartyg tar tid. Det tar förvånansvärt länge att komma ifatt när man har fått ärenden på hög, säger lagman Kristina Fagerlund.

Hon påpekar också att tingsrätten på Åland är liten och sårbar för bortfall i personalen.

– Så länge alla är på plats löper allt på, men det finns inga marginaler.

Problemet med långa handläggningstider är dessvärre inte unikt för Åland.

– Åland skiljer sig inte så mycket från andra tingsrätter. Tiderna är för långa i hela landet, ofta är det en fråga om resurser. Men för långa processer är ett problem. I en konflikt är tiden avgörande, och det blir svårt att gå vidare, säger Pekka Määttä.

– Det viktiga är att vi kan ge en förklaring till varför det plötsligt är långa handläggningstider. Vi har fått ner handläggningstiderna lite nu jämfört med tidigare. Statistik kan också vara lite vilseledande, får vi ett ärende som släpar slår det igenom statistiskt, säger Kristina Fagerlund.

För lite medling

Pekka Mättä reagerar på att medling inte är så vanligt på Åland, det är något han uppmuntrar. I en medling hjälper en utomstående medlare parterna att behandla ärendet, syftet är att ersätta rättegången.

– Det är ett sätt att lösa konflikter snabbt och billigt. Men den kulturen verkar inte finnas här, säger han.

– Det har inte slagit igenom på Åland på samma sätt som i Finland. Däremot erbjuder vi medling i barnmål, säger Kristina Fagerlund.

Varför har vi inte den kulturen på Åland?

– I samband med att lagen stiftades (lagen om medling vid brott och i vissa tvister trädde i kraft i januari 2006 reds. anm.) och det blev möjligt försökte vi marknadsföra det. Men vi borde vara aktivare med att föreslå det, och nå ut till våra ombud om att göra det också, säger Kristina Fagerlund.

Duktig sekreterare

Några andra utmaningar är svårigheten att få tag i tolkar, och datasystem som kärvar. Men det finns också plus.

– En fördel på Åland är att ni har en erfaren sekreterare. Det är en roll som har blivit mer krävande, säger Pekka Määttä.

Både han och Kristina Fagerlund beskriver samarbetet som välfungerande.

– Det är bra för oss att ha en direkt kontakt med hovrätten. Det är också bra att någon utomstående ser på verksamheten och lyfter fram saker att tänka på, säger hon.

Fyller 400

Granskningen ska resultera i en rapport som skickas till alla tingsrätter, justitiekanslern och justitieministeriet.

Personalen från Åbo passar också på att nämna att hovrätten firar 400-årsjubileum. Sveriges konung Gustav II Adolf grundade hovrätten, och de första sammanträdena ägde rum i oktober 1623.

Jubileet uppmärksammas på olika sätt, bland annat genom en virtuell rundvandring i hovrättens lokaler. Klicka här så kan du testa den.