Egen beskattning kräver först en plan

När revideringen av självstyrelselagen är i mål är det dags att återuppta förhandlingarna om egen beskattningsrätt. Det sade finansminister Mats Perämaa (Lib) i lagtinget i onsdags.

Initiativet är välkommet eftersom beskattningsrätten är en kärnfråga när det kommer till självstyrelsen. För utan ett större eget handlingsutrymme i beskattningen saknar Åland möjligheter att på riktigt bestämma om vilken typ av samhälle vi vill bygga.

Men innan vi kommer dit behöver våra politiker samtidigt berätta konkret vad beskattningsrätten ska användas till och hur instrumentet bör byggas upp.

För den som nu undrar om Åland verkligen kan behärska ett instrument som beskattningsrätten är det värt att minnas att Åland redan i dag har beskattningsrätt genom kommunalbeskattningen. Vi har även instrument för begränsade skattereformer. 

Vill vi däremot använda beskattning för tillväxt, investeringar, ägande och omställningar så har Åland i dag inte några möjligheter att påverka samhället så som de andra autonomierna i Norden, Färöarna och Grönland, har. Deras modeller kan inte kopieras rakt av, men de visar att ett större ansvar för både inkomster och utgifter kan ge större möjlighet att utforma politiken efter lokala förutsättningar.

Skattefrågan är komplex och utmaningarna med ett övertagande finns, men det finns även enorma möjligheter om Åland kunde få möjlighet att anpassa sin beskattning till vår typ av samhälle och näringslivsstruktur. Men möjligheterna måste beskrivas i konkreta reformer, inte bara i allmänna ord om självbestämmande.

Men även om det är komplext tåls det att hålla i minnet att Åland även med en egen beskattningsrätt skulle behöva verka inom ramar satta av Finland och EU. Den åländska beskattningsmakten skulle således ha begränsningar oavsett. Det gör att den som nu viftar med förhoppningar eller farhågor om ett åländskt skatteparadis redan nu kan lämna de tankarna. Utrymmet för en sådan utveckling är lika med noll så länge Åland är en del av EU och Finland.

Det som debatten genom åren brustit i när det gäller ett eventuellt övertagande är frågorna kring vilka problem en egen beskattningsrätt skulle lösa inom dagens system. Ska instrumentet användas för att stimulera arbete? Tillväxt? Väga upp småskalighetens högre kostnader? Eller för att göra instrumentet mer träffsäker när det kommer till hur vi kan stimulera de näringsgrenar som Åland är beroende av som till exempel sjöfart, finans, turism eller småföretagande? Här måste de åländska politikerna göra sitt jobb för att få ålänningarna att förstå vilka möjligheter det finns med egen beskattning, men även vilka utmaningarna är. 

Det är förståeligt att många lyfter på ögonbrynen när frågan om ett övertagande av beskattningen tas upp. Många ser på debatten och undrar hur våra åländska politiker skulle klara av att ta över beskattningen. Samtidigt visar våra politiker redan i dag att de klarar av beskattningsrätten i form av kommunalbeskattningen, men även lagstiftningsarbetet visar att Åland har kompetens på mycket hög nivå. Att vi klarar komplexa system.

Vi måste även hålla i minnet att en självstyrelse utan möjlighet att pröva sina egna finansieringsval riskerar att bara bli en byråkratisk administration som sysslar med fördelningspolitik. Det är långt ifrån vad en modern autonomi ska innehålla och långt ifrån det självbestämmande det åländska folket en gång lovades.

Ett eventuellt övertagande av beskattningsrätten är således inte en fråga om att bygga ett skatteparadis eller skapa aggressivt skattearbitrage för att hitta kryphål och därigenom betala så lite skatt som möjligt. Det handlar om att ta ansvar och bygga ett modernt samhälle utifrån våra egna förutsättningar. Och det borde väcka de flesta ålänningars nyfikenhet. Låt debatten börja.