När jordbrukaren, konsulten och egenföretagaren Jonas Lönnblad bestämde sig för att börja odla ärtor fanns det flera faktorer som vägde in i beslutet.

– Dels är de jättebra i växtföljden. De är bra förfrukt, säger han.

Som andra orsak nämner han den föregående stödperioden för 2017-2023 som krävde att alla bönder odlade en gröda helt ekologiskt på minst fem procent av sin areal, så kallad ekologisk fokusareal eller EFA. Där kvalade ärtor in som en lämplig gröda.

I år är sjätte året i rad som han odlar ärtor, och för Ålandstidningen visar han upp årets sådd som brer ut sig på en 3,2 hektar stor åker.

– Det här är en foderärta som heter Ingrid, och det är en mjölkbonde i Tengsöda, Allan Gustafsson, som köper de färdiga ärtorna när det är tröskat och torkat av mig, och så krossar han dem och ger dem som foder till både mjölkkor och köttkor.

Att Jonas Lönnblad valt att odla och sälja just foderärtor beror på att det inte finns några uppköpare av matärtor i större skala.

Produkter på ärtor har blivit populära, tror du det kommer att komma ett skede där du kan gå över till att sälja för andra syften än till foder?

– Jag skulle gärna se att framför allt fler djurägare i alla fall på Åland skulle få upp ögonen för ärtor som en del av deras foder. Det skulle kunna ersätta en del av importerad soja och andra proteinfoder. Det är väldigt mycket protein i ärtor. I de här ärtorna är det kanske 22-23 procent protein, färdig produkt. Det är inte lika effektivt som soja kanske, men du skulle slippa importera något från andra sidan jorden i alla fall. Vi skulle kunna producera det lokalt ganska långt, så det skulle vara bra.

– Ärtorna har ju ändå blivit populärare och populärare, det är fler och fler som odlar det varje år här så jag har fått en hel del frågor sista året om hur är det att odla, går det verkligen att tröska och är det svårt, och jag skulle säga att det är en av de lättaste grödorna jag har odlat.

– Och även om det här då är en fodersort, betyder det inte att människor inte kan äta den. Jag brukar själv laga ärtsoppa.

Ärtodling bra för marken

Jonas Lönnblad säger att ärtodling är bra för marken, eftersom det är en baljväxt som binder kväve ur luften och ”laddar” den i sina rötter i form av knölar som bildas på rötterna.

– Då har man lagrat upp ett litet kvävelager i marken där.

Han brukar själv oftast odla höstvete efter ärtor, och han har märkt en skördeökning på cirka 1.500 kilo per hektar på höstvete då han använder ärtor som förfrukt jämfört med någon annan förfrukt.

Vidare förklarar han att om man får en lyckad skörd så behövs ingen besprutning, eftersom ärtorna binds ihop och kväver allt ogräs som försöker växa.

– Men om du däremot får en misslyckad etablering med lite luckor här och där får du problem med ogräs.

Vad finns det för utmaningar med att odla ärtor?

– Jag tycker att det är en väldigt lätt gröda att odla.

– Det här är en av de minst krävande grödorna jag har. Det är ingen besprutning, det är ingen gödsling, det är i praktiken så att jag sår och sen klarar de sig själva till skörd.

– Ett krux är att man får odla ärtor på ett skifte max vart sjunde år. Det finns risk för sjukdomar. Nästa gång jag kan ha ärtor på det här skiftet är först om sju år.

– Det betyder att du i snitt bara kan odla på en sjundedel av din areal då egentligen.

Allt utvecklas

Årets ärtor sådde Jonas Lönnblad den 21 april och de beräknas vara klara för skörd i mitten av augusti.

Totalt har Jonas Lönnblad 35 hektar åkrar, och utöver ärtorna som tar upp tre hektar odlar han höstgrödor som vete, råg och havre.

Att han sår höstgrodorna strax efter att han skördat ärtorna gör att han kan ta vara på energin som lagrats i marken och undvika näringsläckage.

– Det finns många som är lite rädda för ärtor, de tror att det är krångligt, men det är inte alls det. Och speciellt inte med de sorterna vi har i dag. Man odlade mycket ärtor för 50 år sen eller nånting sånt, före min tid, men då måste man odla det ofta tillsammans med någon ståsäd för annars bar inte ärtorna, de blev att ligga platt på marken och då blev det omöjligt att tröska.

– Det behöver man inte i dag, dagens sorter står ju helt själva.