För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
ÅHS genomgår stora förändringar. Vårdplatser minskas, tjänster försvinner, den palliativa verksamheten flyttas och antalet fasta platser halveras. Samtidigt ska en ny högsta ledning få både ekonomi och verksamhet att fungera.
Det kan finnas goda skäl till förändringar. Sjukvården måste använda sina resurser effektivt. Men att minska kostnader är inte automatiskt detsamma som att effektivisera vården.
När vårdplatser och personal minskas bör styrelsen därför kunna redovisa vilka konsekvens- och patientsäkerhetsanalyser som ligger bakom besluten. Vad händer när de kvarvarande platserna är fulla? Hur påverkas arbetsbelastning och vårdkvalitet? Vilka risker har identifierats och hur följs de upp?
Den oron har nu blivit mycket konkret. 17 nuvarande och tidigare överläkare och ST-läkare vid medicinkliniken har vänt sig direkt till ÅHS styrelse och varnat för konsekvenserna av vårdplatsindragningar för patientsäkerheten och personalens arbetshälsa. Det gör styrelsens ansvar för att bedöma och följa upp riskerna än tydligare.
Till detta kommer signaler om bristande personalinflytande och att medarbetare tvekar inför att framföra kritik. Det räcker inte för att slå fast att ÅHS har en tystnadskultur. Men inom sjukvården måste redan sådana signaler tas på allvar. Patientsäkerhet förutsätter att problem och avvikelser kommer fram – också när budskapet är obekvämt.
Ålandstidningen
Särskilda krav ställs också på en nytillträdd högsta ledning. Mitt i så stora förändringar behöver den snabbt lära känna organisationen och den verklighet som läkare, sjukskötare och övrig personal arbetar i. Det kräver närvaro och direkt kontakt med verksamheten. Den kunskapen kan inte ersättas av rapporter och ledningsmöten.
Men frågan är större än den nya ledningen. Revisionen har tidigare pekat på behov av bättre intern kontroll, upphandling och uppföljning. ÅHS har därefter själv konstaterat att delar av arbetet med intern kontroll och styrsystem har försenats när resurser behövts till andra stora förändringsprojekt. Det borde vara en varningssignal.
En organisation kan inte vara så upptagen med att förändra verksamheten att den inte hinner bygga de styr- och kontrollsystem som behövs för att genomföra förändringarna säkert. Här ligger ett tydligt ansvar på styrelsen. Den ska inte detaljstyra sjukvården, men den måste försäkra sig om att riskhantering, intern kontroll, ekonomisk uppföljning och patientsäkerhet fungerar. Därför borde styrelsen också öppet redovisa: Vilka av revisionens påpekanden har åtgärdats? Vilka återstår? Och när ska de vara åtgärdade?
ÅHS behöver förändras. Men ett mindre ÅHS ställer större, inte mindre, krav på styrning. När marginalerna minskar måste kontrollen bli bättre. Det avgörande är inte hur många miljoner ÅHS lyckas spara, utan vilken trygg och säker vård Åland får för pengarna.
Det är skillnaden mellan att effektivisera sjukvården och att bara göra den mindre.
