Landskapsregeringen lämnade tidigare i veckan sitt meddelande om externpolitik och genast väcktes ett flertal intressanta frågor. Det är en mycket välkommen debatt som nu inletts – och det handlar om frågor som är direkt avgörande för det åländska samhällets fortsatta utveckling.
Synlighet leder till ökad inflyttning, nya kontakter, nya affärer och inte minst till att stärka vår egen identitet som ålänningar. Varje region eller självstyrande område med självaktning har kontor i städer som är viktiga att finnas i. För Åland är dessa platser Stockholm, Bryssel och Helsingfors.
Redan i dag har vi representation i två av dessa städer men de saknar de resurser och den synlighet som behövs för att vi aktivt ska kunna vara med och påverka samt göra avtryck. Ofta lyfts kostnaden som en avgörande faktor till att vi inte har större representation på dessa platser. Men sanningen är att vi inte har råd att inte vara på plats.
Vi kan använda våra pengar mer effektivt än vi gör i dag. Och om viljan finns, finns det definitivt utrymme inom befintlig landskapsbudget – för kostnaderna är inte höga. Dessutom finns extern finansiering att få och vi kan tillsammans med andra självstyrande regioner hitta kostnadseffektiva lösningar.
Konkurrensen om uppmärksamhet och kapital är stenhård. Individer och kapital hittar inte till Åland av sig själv. Vi måste nätverka och ha tydliga strategier för hur vi vill jobba. Finnas på plats och skapa kontakter med beslutsfattare och andra inflytelserika individer samt organisationer. Personliga kontakter. Vi måste ta död på myten om Åland. Myten om ett stängt landskap dit ingen får flytta och där det inte går att starta bolag om man inte är ålänning.
Med detta sagt måste vi utmana oss själva i hur dessa små ”ambassader” ska arbeta. Att öppna små landskapsregeringar på andra orter är inte gångbart utan vi måste ta lärdom av lobbyister. Det här sticker i ögonen på en del, men det är så här verkligheten fungerar och vi måste anpassa oss. Det måste även ske i brett samarbete med främst det åländska näringslivet.
Många är de mindre företag som redan nu fått hjälp av till exempel den åländska representationen i Bryssel och tidigare även i Stockholm. Men för att representationer ska fungera måste det även ges ett starkt politiskt stöd hemifrån och kontoren måste bemannas med individer med rätt kompetens. En kompetens långt från den vanlige byråkratens kunskapsområde. Annars är det lönlöst.
Det är viktigt att vi även bygger representationerna skilt från de finländska – annars kommer vi inte att kunna ta plats och driva frågor utan finländsk insyn. Vi kan upprätta egen bestickning i exempelvis Bryssel samtidigt som vi fortsättningsvis har personer utstationerade till Finlands representation. Med denna lösning kan vi i likhet med övriga autonoma områden marknadsföra Åland i Bryssel samtidigt som vi deltar i den finländska utrikesförvaltningens EU-arbete.
Vi ska ha ett nära samarbete med de finländska representationerna men inte som i dag när vi knappt får hissa vår egen flagga på plats. Då blir vi bara en i mängden vilket betyder att vi sakta mister vår synlighet och möjlighet till att fortsätta utvecklas. Vi har en stolt tradition att synas runt om i världen.
De större aktörerna inom till exempel sjöfarts-, IT och telekommunikationsbranscherna vet var Åland är och vad vi står för. Nu gäller det att vi tar detta även till andra områden och synliggör Åland på fler områden och vågar vara med och påverka på den internationella arenan.

Daniel Dahlén