Reformtakten har varit hög den senaste mandatperioden. När vi nu börjar närma oss verkställighet av alla reformer kan vi konstatera att de åländska kommunerna står inför en omöjlig uppgift.
På agendan står kommunernas socialtjänst som ska vara i mål 1 januari 2021, kommunstruktursreformen som tidigast ska vara i mål 1 januari 2021, socialvårdslagspaketet som högst troligen går igenom med start 1 januari 2021, nya barnomsorgs- och grundskolelagen med start 1 januari 2021.
Massiva reformer som är stora för vilka kommuner som helst oavsett storlek. Det är helt enkelt ingen realistisk tidsram som har pressats på de åländska kommunerna.
Att påstå att en kommunreform skulle lösa detta är inte ett realistiskt påstående. Det ser man tydligt vid en lite närmare analys av den kommunala ekonomin.
Vårdös kommundirektör Andreas Johansson presenterade vid seminariet en tydlig bild av kommunernas ekonomiska vardag. Tre fjärdedelar av de åländska kommunernas totala kostnader går till kärnverksamhet. En direkt följd av lagstiftningen. Av dessa andelar är tre fjärdedelar personalkostnader som är en direkt följd av lag och kollektivavtal. Det ekonomiska utrymmet är således väldigt litet.
Med aviserade reformer minskar inte stipulerade åtaganden utan de ökar. Kommunerna formligen dränks med nya pålagor samtidigt som de inte kompenseras fullt ut genom ökade landskapsandelar utan de rent av minskar med fyra miljoner euro från och med i år.
Situationen är ohållbar och återigen har det inte med storleken att göra utan med vilka krav som lagstiftningen ställer på kommunerna. Den problematiken kommer att kvarstå oavsett och det behöver vi vara väl medvetna om i det stora reformarbetet som nu pågår.
Hur vi än vrider och vänder är kommunerna en stor del av vår vardag. En vardag där daghem, äldreomsorg och skolor med mera ska hållas igång så att vi som invånare ska få vår dagliga service.
Att ålägga kommunerna med för mycket reformiver och utan att föra en långsiktig dialog kring fortsatt finansiering och servicenivåer leder till att vi som medborgare kan få sämre service. En service som många gånger är själva kärnan i vår välfärd. Det är allvarligt och är ett högt politiskt spel med kommuninvånarnas vardag.
De kommunala företrädarna ser dock möjligheter men det krävs en dialog. Samtliga deltagande kommunrepresentanter efterfrågade vid seminariet en utökad dialog med landskapsregeringen. En dialog där deltagarna möts som likvärdiga parter. En dialog där vi med fördel kunde ha Kumlinges kommundirektörs Christian Dreyers ord i minne – det är inte enbart lagtinget som är kommunernas uppdragsgivare utan det är framförallt kommuninvånarna som är kommunens uppdragsgivare. Det är inte mycket begärt att ha dessa ord i minne i en fråga som berör allas vår vardag.

Daniel Dahlén