Foto:

När hemmet inte är tryggt

Vi lever i exceptionella tider just nu. Rådande omständigheter påverkar oss alla, såväl emotionellt, fysiskt, psykiskt och i många fall även ekonomiskt. Samtidigt som många fokuserar på de negativa följderna av coronaepidemin, har det också fört människor närmare varandra. Man är villig att ställa upp för varandra, hjälpa personer som hör till riskgrupperna genom att till exempel handla mat.

Vi lever i exceptionella tider just nu. Rådande omständigheter påverkar oss alla, såväl emotionellt, fysiskt, psykiskt och i många fall även ekonomiskt. Samtidigt som många fokuserar på de negativa följderna av coronaepidemin, har det också fört människor närmare varandra. Man är villig att ställa upp för varandra, hjälpa personer som hör till riskgrupperna genom att till exempel handla mat.
Många fina initiativ har också dykt upp på sociala medier. Man delar gratis träningsprogram, artister livestreamar uppträdanden från sina vardagsrum, virtuella studiecirklar har uppstått och programledare erbjuder underhållning för barnen via Facebook.
Att skolorna stängde i hela landet leder till att det krävs oändligt mycket tålamod av föräldrar, kreativitet av lärarna och flexibilitet av eleverna, för att dels uppnå målen för inlärningen, dels för att få till stånd någon slags fungerande vardag där hemma.
Men vad händer med dem som inte har ett tryggt hem? De barn som har en förälder som dricker sig berusad varje kväll? Eller de barn som har en förälder som inte förmår sig ur sängen på grund av depression? Eller de barn vars föräldrar grälar alla dagar? Barn som tvingas vara i hem där det förekommer psykiskt eller fysiskt våld eller övergrepp? Vem ska hjälpa dessa barn?
Enligt A-klinikstiftelsen påverkas nästan var tredje ungdom någon gång negativt av sina föräldrars rusmedelsanvändning, och cirka en av tio påverkas allvarligt. Trygga vuxna utanför hemmet, skolframgång, en givande hobby och känsla av sammanhang och tillhörighet, är alla skyddande faktorer för dessa barn. På grund av coronaepidemin har alla dessa skyddsfaktorer försvunnit, en efter en, ur barnens vardag.
Till alla vuxna vill vi nu rikta en önskan: håll kontakt med barn och unga i er omgivning! Om ni vet att någon i ert bostadsområde har alkoholproblem, passa på att tala med barnen på gården. Eller den bekanta som alltid är mest berusad på de gemensamma festligheterna, ring upp deras barn. Tag kontakt via sociala medier, skicka ett meddelande, hör dig för, hur är läget riktigt där hemma? Våga fråga. Om det är illa eller oroväckande är en barnskyddsanmälan alltid på sin plats – corona eller inte.
Till alla barn och unga där ute: det finns hjälp att få. Gå ut på gården, ta en promenad eller passa på medan du går till butiken och ring till någon av de hjälplinjer som finns. Ungdomsmottagningar och olika organisationer och föreningar tar emot samtal, svarar på meddelanden och chattar. Du ska inte behöva vara ensam i din situation. Situationen där hemma eller att be om hjälp, det är inget att skämmas för. Vuxnas beteende är aldrig ditt fel eller ditt ansvar.
Alla organisationer som skrivit under denna text erbjuder hjälp, en del kontaktuppgifter hittar du på på www.fspc.fi (aktuell, information om stödlinjer). På portalerna unginfo.fi och decibel.fi kan du söka fram lokala tjänster och har möjlighet att anonymt få svar på frågor.
Alla organisationer som skrivit under denna text erbjuder också hjälp. Titta in på våra hemsidor för fler tips om vart du kan vända dig. Kom ihåg att du inte är ensam!
Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård
Stiftelsen Bensow
FinFami Österbotten
Psykosociala förbundet
Folkhälsan på Åland
Rädda Barnen på Åland

Ålandstidningen

Hittat fel i texten? Skriv till oss