Storskaliga vindekonomin, finns den?

Ett antal duktiga åländska företagare sysslar med småskalig vind- och solkraft som är mer hanterbar, stöder lokal beredskap och går lättare att ställa om då tekniken kanske utvecklas till något grönare.

Men, nu har landskapsregeringen från s.k. “oberoende” håll fått höra att den storskaliga produktionen av vindkraft betyder möjligheter för export. Men visioner måste kopplas till verklighet (förkortade citaten av Jan Grönstrand).

1. Å ena sidan, ”En enorm utbyggnad av denna icke planerbara elproduktion, sol- och vindkraft kräver annan produktion eller import för att ersätta när den inte levererar.” ”Ett batterilager innebär mycket stora kostnader för att kompensera med”. Allt detta överensstämmer med vad vi fått höra runtom i Europa.

2. Å andra sidan, “Med Sunnanvinds planerade 301 snurror kan det bli 6020 MW ut på ett elnät. Nästan lika mycket som Sveriges totala kärnkraft. Det finns bara några få punkter längs svenska kusten där det skulle gå att mata in omkring 1.000 MW. Svenska Kraftnät bygger redan ut stamnätet för många miljarder för att klara problem som uppstått. Elnätet måste byggas om. Det kan kosta 12–14 miljarder krornor per 1.000 MW.” Att bygga elnätet, vad kostar det och vem betalar?

3. Sedan, “Den totala kostnaden för att ansluta vind- och solkraft till elnätet beräknas vara lika stor som kostnaden för att bygga produktionen. Detta betalas inte av vindkraft-bolagen.” Det skulle vara på tiden att för allmänheten förklara vem som egentligen skulle betala vad.

4. Dessutom, “eftersom Europas elnät är hopbyggt och EU kräver en öppen elmarknad, sprids priserna från en bristmarknad till andra länder. Priserna sätts på elbörsen Nordpol för varje timme (kvart) för nästa dag. När produktionen varierar, varierar också priset.” Vad har detta då för verkan i den planerade verksamheten?

5. Också underhållet måste här räknas in: “Statistiskt uppstår 8,3 fel/verk och år. Havsbaserad vindkraft har mycket högre kostnader än landbaserade verk. Drift och underhåll för havsvind är 2,4 gånger högre än för landvind. Kostnaden har ökat 2,3 gånger när verket är 15 år. Vattenfall anger 40 procent ökade kostnader.” Enligt detta är det småskaliga ett vinnande alternativ.

Dessutom, den totala, heltäckande kostnadskalkylen har allmänheten inte ännu fått se. Vi har inte heller fått veta åt vilket håll man har tänkt sig att exportera el när marknaden är mättad. Kloka ålänningar har brukat avancera stegvis och med eftertanke, men det vekar inte vara landskapsregeringens motto.

Merja Renvall (Ob)