För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Minister Camilla Gunells (S) replik till Jonas Bladhs ledare missar fortfarande själva kärnan.
Frågan har aldrig varit om landskapet först ska köpa tillbaka fem fartyg för 15 miljoner euro och sedan tvinga en vinnande entreprenör att köpa dem. Ett sådant upplägg skulle knappast främja konkurrensen, men det var inte det som efterfrågades. Frivillighet och möjlighet är vad som efterfrågats.
Enkelt uttryckt: Den som vinner upphandlingen och har egna fartyg eller vill investera i nya använder inte möjligheten. Den som däremot behöver ett eller flera av de befintliga fartygen skulle kunna ges möjlighet att begära att återköpsklausulen aktiveras. Inget tvång, bara en möjlighet att lösa tonnagefrågan. Regeringen valde däremot att istället utreda om man måste aktivera återköpsklausulen, alltså en helt annan frågeställning än vad som begärdes från lagtinget. Oavsett vad Camilla Gunell menar att man hade för syfte med klausulen så finns inga hinder för att man skulle kunna nyttja den i upphandlingen, men viljan saknas och man kan undrar varför. Detta hade varit extra viktigt då tiden för att lämna anbud är kort. Att på så kort tid som regeringen lämnar, få fram flera lämpliga fartyg för åländska förhållanden är en hög tröskel för en ny aktör. Och i en upphandling om 340 miljoner borde varje möjlighet tas för att få fler seriösa anbudsgivare att konkurrera.
Regeringen hittade alltså i stället problemen med en lösning som ingen har föreslagit och använder det som argument mot att göra vad som faktiskt efterfrågades. Hänvisningen till att alla hade samma möjlighet i föregående upphandling är likaså barock – minns att då stod regeringen i beråd att byta ut hela fartygsflottan enligt sitt eget regeringsprogram. Påstår man på allvar att man nog deltagit borde i upphandlingen bara för att gardera sig ifall att regeringen skulle ångra sig angående dessa nyinförskaffningar, vilket nu är fallet?
Slutligen. Axferries får gärna vinna upphandlingen, men då i fri konkurrens mot andra aktörer. När 340 miljoner euro av ålänningarnas pengar står på spel ska ställa högre krav. Och om vi står med en anbudsgivare så har vi alltså ingen aning om prislappen är marknadsmässig - men det är klart, regeringen Sjögren II kanske inte är så orolig för den offentliga ekonomin som man annars gärna ger sken av.