”Ska avfallssystemet styras av ekonomiska ersättningsflöden eller av service och miljömässig funktion för hushållen?”, frågar insändarskribenten.Hülya Tokur-Ehres
Hur fattade Mise beslutet om B-kärlet
Den nu föreslagna förändringen innebär i stället att alla hushåll får sämre tillgång till fastighetsnära pappersinsamling, oavsett behov, menar insändarskribenten.
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Jag önskar information av Mises styrelse och ledning om hur beslutet att ta bort pappersfraktionen i B-kärlet har fattats och vilka principer som styr utformningen av hushållens avfallssystem.
Ett av motiven tycks vara att plast omfattas av producentansvaret och ger intäkter från producenterna medan papper inte ger andra nya intäkter än hushållens avfallsavgifter.
När hushållen inte kan välja en annan avfallshantering blir kraven på öppenhet och dialog större, inte mindre. Därför handlar beslutet om B-kärlet om betydligt mer än plast och papper – det handlar om hur ett kommunalt monopol fattar beslut som berör alla abonnenter.
Det väcker en central fråga: ska avfallssystemet styras av ekonomiska ersättningsflöden eller av service och miljömässig funktion för hushållen?
Källsorteringens syfte är att underlätta för hushållen och öka återvinningen – inte att anpassas efter hur ersättningssystemen råkar vara utformade. Risken är annars att finansieringsmodeller börjar styra utformningen av servicen, i stället för tvärtom.
Ålandstidningen
Om beslutet bygger på den övervägande delen av hushållens önskemål bör också underlaget redovisas öppet: hur många har tillfrågats, hur frågorna ställdes och vilka alternativ som fanns. Utan insyn går det inte att bedöma hur representativt underlaget är.
Det finns en annan viktig principfråga. Den som har större behov av avfallskapacitet bör kunna få det genom större kärl eller tätare tömning och därmed också bära en högre kostnad. Det är en rimlig och legal tillämpning av principen att den som ger upphov till mer avfall också betalar mer.
Den nu föreslagna förändringen innebär i stället att alla hushåll får sämre tillgång till fastighetsnära pappersinsamling, oavsett behov. De som vill sortera papper måste själva transportera det till återvinningsstation, samtidigt som de får fortsätta betala fullt avgift för den kommunala avfallsavgiften.
Detta är inte bara en fråga om plast eller papper, utan om hur ett kommunalt monopol utformar sin service och hur rättssäkert och likvärdigt olika hushålls behov behandlas.
När hushållen saknar valmöjlighet blir kraven på transparens och tydliga beslutsunderlag avgörande. Det räcker inte att hänvisa till att ”många tycker”. Beslut som berör alla måste bygga på öppna fakta och redovisade konsekvensanalyser.
Mise har beslutat att ta bort pappersfraktionen i B-kärlet och ge plasten större utrymme. Motiveringen tycks vara att plast omfattas av producentansvaret och ger intäkter från producenterna medan papper inte ger andra intäkter än avfallsavgiften, samt att vissa hushåll efterfrågat mer plats för plast
Jag hoppas att Mise väljer att redovisa det beslutsunderlag och de överväganden som ligger bakom förändringen, så att hushållen kan förstå beslutet har fattats och varför.
Rolf Granlund (ÅF)
Mise svarar: Rolf Granlund ifrågasätter Mises beslut att ändra B-kärlets fraktionsindelning från papper till plast. Även om besvärstiden utgått vill Mise gärna belysa ärendet så att rätt fakta får utrymme i debatten.
Beslutet har föregåtts av en sedvanlig och öppen politisk beslutsprocess. Styrelsen behandlade frågan hösten 2025 inför beredningen av budget och verksamhetsplan för 2026, varpå stämman – Mises högsta beslutande organ – godkände förändringen i december 2025. Invånarna har haft möjlighet att påverka och besvära sig i enlighet med förvaltningslagen (2008:9) och offentlighetslagen (2021/83). Inga besvär lämnades in mot förändringen.
I sitt brev uttrycker Granlund oro för att ekonomiska ersättningsflöden styr servicen. Här vill vi förtydliga att huvudorsaken till förändringen är hushållens faktiska behov och avfallsstatistik. Att plasten nu ersätter papper i B-kärlet ger bättre service för det avfall hushållen genererar mest av i vardagen. Prissänkningen via producentansvaret kommer som en positiv följd. Granlund har tidigare efterlyst att producenterna ska ta större kostnadstäckning, varför vi hoppas att han ser positivt på denna utveckling för lägre avgifter.
I enlighet med förvaltningslagens 26 § genomfördes hösten 2025 en kundundersökning (121 respondenter) för att utreda kundernas åsikter. Undersökningen visade tydligt att pappersfraktionen inte var viktig och att kunderna önskade mera utrymme för plast. Underlaget kompletterades med statistik från Åsub, Mises avfallsstatistik från Svinryggen och trender inom EU (exempelvis har insamlat pappersavfall i Sverige minskat med 46 procent 2020-2024).
För pappersavfall finns fortsättningsvis goda möjligheter att lämna detta via Misebilen på dess 15 stoppställen utan betydande miljöbelastning. Vad gäller producentansvaret för papper delar vi Granlunds syn på att det behöver fungera bättre. Ålands landskapsregering uppgav i september 2025 att det finns politisk vilja att avskaffa producentansvaret för papper. Mise anser att pappersproducenterna ska ta sitt ansvar och att Landskapsregeringen bör åtgärda frågan.
Avfallshanteringen utvecklas löpande. Som Ålands största avfallsmyndighet är det naturligt att vi anpassar tjänsterna efter invånarnas behov och rådande statistik. Vi hoppas att alla invånare fortsätter sortera – det lönar sig för både plånboken och miljön.
Kommunalförbundet för Ålands miljöservice kf.:s styrelse
