Sommarlovet är här med sol, bad och minskad läskunnighet

Sommarlovet är här med välförtjänt vila för Ålands alla skolelever. Men under dessa lediga veckor pågår i det tysta en frätande process som inte syns förrän höstterminen börjar igen: läsförmågan vittrar sakta bort hos de elever som har det svårast med läsningen.

Fenomenet har ett namn och kallas inom forskningen för ”summer slide”, sommartappet. Redan 1996 sammanställde den amerikanske forskaren Harris Cooper och hans kolleger 39 studier och kunde visa att eleverna i genomsnitt tappade motsvarande en dryg månads läsutveckling under sommarlovet.

Tappet drabbar inte alla lika. De elever som redan läser sämst, och de barn som växer upp i hem med få böcker, förlorar mest. De som redan läser mycket och har tillgång till böcker hemma håller ofta jämna steg eller går till och med framåt.

Just det lov som ska vara vila för alla riskerar alltså att öka klyftan mellan de elever som klarar sig bra i skolan och de som redan kämpar för att hänga med.

Här på Åland har den senaste utvärderingen från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) visat att de åländska sjundeklassarnas resultat i modersmål ligger klart under det nationella medeltalet. Landskapsregeringen säger sig nu vilja utreda orsakerna. Oavsett vad den utredningen landar i finns det redan i dag insatser som forskningen visar fungerar, och som inte kräver några stora politiska beslut för att sättas i verket redan i sommar.

Den amerikanske utbildningsforskaren James Kim vid Harvard-universitetet  har i en rad studier visat att det räcker förvånansvärt långt att skicka hem böcker som barnen själva får välja, anpassade efter deras läsnivå och intressen, kombinerat med enkla lästips till föräldrarna. Effekten är som störst hos just de elever som annars tappar mest.

Det är precis den modellen som ligger bakom konceptet ”Läsa äger”, som redan finns på Åland och som i sommar genomförs i flera kommuner. Unga sommarjobbare läser högt för yngre barn och varvar läsningen med lek och rörelse. Det är billigt, redan beprövat, och kräver inte att något barn sitter still och pluggar; tvärtom bygger det på att läsning ska kännas rolig och inte som att plugga inför ett läxförhör.

Biblioteken spelar en nyckelroll. Statistik från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) visar att lånen av barn- och ungdomsböcker är den kategorin som ökar mest, vilket tyder på att intresset finns att bygga vidare på. Ett enkelt lånekort och möjligheten att själv välja böcker, utan krav på ”rätt” litteratur, är något av det mest verkningsfulla en förälder kan göra för sitt barn under sommaren. Forskningen är också tydlig med att högläsning för barn, även när de själva kan läsa, bygger ordförråd och håller läslusten vid liv. Även högläsningen tenderar att avta under loven, vilket är olyckligt eftersom den behövs som allra mest då.

Ingen enskild sommar avgör ett barns framtid som läsare. Men sommarlov utan läsning, år efter år, riskerar att cementera de skillnader som redan finns mellan elever. Det är inte en uppgift enbart för skolan. Föräldrar som läser högt, bibliotek som öppnar sina dörrar och vuxna som själva visar att läsning är både njutningsfullt och värt tiden gör tillsammans mer för Ålands barn än vad en enda utvärdering någonsin kan mäta.