”Åtgärder för att lindra kostnadsökningarna på bränsle ska inte innebära att man slår av på takten i arbetet med den gröna omställningen för att göra samhället mindre beroende av fossila bränslen”, skriver Mats Löfström.Karin Hougberg
Prischocken på bränsle behöver lindras
Riksdagsledamot Mats Löfström skriver om bränslepriserna i sitt brev från riksdagen.
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Riksdagen debatterade förra veckan förslaget till nästa års statsbudget. Det främsta samtalsämnet var ändå inte någon särskild budgetpost, utan prischocken på bränsle till följd av krigen i Mellanöstern. Då de globala oljelagren tömts för att minska prisökningen är världen nu sämre rustad för en förlängd kris.
Prischocken märks inte bara för vanliga hushåll som måste ha bil för att ta sig till jobbet, butiken, för att skjutsa barnen eller besöka sjukvården, utan framför allt också på sektorer som är beroende av bränsle för sin verksamhet, exempelvis: Jord- och skogsbruket, transportsektorn, åkerier och entreprenader. Priset på diesel i Europa har i genomsnitt ökat med 40 procent sedan årets början. För vissa typers bränsle har höjningen varit ännu brantare.
Många rederier använder marindiesel som drivmedel. Det europeiska marknadspriset på den har ökat från 714 dollar per ton i februari till 1.528 dollar per ton förra veckan, alltså en ökning med över 100 procent.
Av de här anledningarna efterlyste jag, och många andra riksdagsledamöter över partigränserna, konkreta åtgärder för att drabbade sektorer och hushåll ska klara sig över en prischock som beror på krig.
Låt mig samtidigt vara tydlig: Åtgärder för att lindra kostnadsökningarna på bränsle ska inte innebära att man slår av på takten i arbetet med den gröna omställningen för att göra samhället mindre beroende av fossila bränslen. Tvärtom, omställningen behöver sätta i en ännu högre växel eftersom vi ser hur sårbara vi är för geopolitiska chocker som vi inte själva kan påverka, och som påverkar de bränslen vi i dag måste importera, samtidigt som vi måste nå klimatmålen.
Ålandstidningen
Åtgärder för att lindra prischocken behövs för att hjälpa hushållens ekonomi där flera lever med små marginaler. Dessutom måste man stödja de sektorer där det ännu inte finns några andra reella alternativ i praktiken än fossila bränslen. Det gäller bland annat jordbruket som är helt nödvändigt för att vi ska få mat på borden. Kostnadsökningen där är nu så stor att den påverkar flera jordbrukares val om vad man sår och odlar.
Jordbruket, som redan pressas av höga gödselpriser, har ofta ena längre kontrakt som gör det svårt att kompensera för ökade kostnader eller så fluktuerar marknadspriserna så mycket att det innebär stora risker för beslut som måste tas långt tidigare. Över lag späder allt på inflationen, som påverkar bland annat räntor.
Därför behövs konkreta och väl avvägda åtgärder för att hjälpa drabbade sektorer och hushåll. Det offentliga ekonomiska utrymmet är ändå begränsat, och enkla snabba lösningar är rätt få, vilket betyder att inga hokuspokus-lösningar finns.
Staten har ändå fått in mer momsintäkter på bränsle då priset varit och är högt, och bland annat de pengarna kan användas för att finansiera åtgärderna. De måste riktas till drabbade sektorer som kämpar med sin överlevnad samt för att lindra hushållens situation, i synnerhet de svagaste, samtidigt som åtgärderna inte får öka incitament att använda mer bränsle, vilket inte bara skulle motverka klimatmålen utan försvaga tillgången på bränslen över lag, som det i dag finns en global bristvara på även om det inte finns någon brist i Finland.
