Pengarna kommer och går

Alla Finlands partier, utom de två öppet främlingsfientliga, hävdar att vi inte klarar oss utan en massiv arbetsrelaterad invandring. Det här har sagts så många gånger att man måste tro att det är sant.

Samtidigt har vi 315.000 arbetslösa. Hur går det ihop?

Att vi lever över våra tillgångar med flera miljarder varje år upprepas dagligen som orsak till att regeringen skär ner på hälsovård, utbildning, äldreomsorg, bidrag, bistånd och kultur. Vi har inte råd med detta, säger Petteri Orpo och Riikka Purra med en mun.

I andra sammanhang anser åtminstone Orpo att det finns hur mycket pengar som helst. Mellan 3,4 och 4 miljarder kostar det så kallade entimmeståget till Åbo som Orpo genomför med tänder och klor. Att tåget ingalunda klarar av att köra till Helsingfors på en timme bekommer honom inte, lika lite som att den nya tågbanan innebär väsentliga försämringar för dem som bor längs nuvarande kustbana.

Eftersom Åbo är Orpos hemstad så räcker det inte med snabbtåg. Nu ska Åbo också få spårvagnar för 540 miljoner euro, har man bestämt i fullmäktige under förutsättning att staten betalar en tredjedel. Pengarna som ena stunden är slut dyker nästa stund upp för att betala både tåg och spårvagnar åt Åboborna.

I Helsingfors firar man också glada spenderdagar. Gator, torg och parker rivs upp för att förses med nya spårbanor och cykelvägar. Borgmästaren Daniel Sazunov har storstilade planer på att bygga 100.000 kvadratmeter nya kontorsutrymmen som, enligt honom, ger 10.000 nya arbetsplatser.

Sazunovs storstilade visioner kan bli dyra. Redan nu finns i Storhelsingfors 750.000 kvadratmeter outnyttjade kontorsutrymmen. Närmare tjugo procent står tomma. Med ett ökat distansarbete är det osannolikt att efterfrågan skulle öka märkbart.

Daniel Sazunov förklarar de tomma kontoren med att ”de är slitna och gamla”. Nya stiliga byggnader ska locka folk tillbaka till centrum, tror Sazunov. ”Inte vill folk häcka i sina hem och inte vill arbetsgivarna det heller”, säger han.

Flera miljarder kostar Saazuniovs storstilade byggplaner. Pengar som inte finns, men som han vill låna upp.

Samma fartblindhet som beslutsfattarna i Helsingfors och Åbo gör sig skyldiga till hittar man också på Åland. Jag vet inte hur skärgårdstrafiken borde ordnas och lyckligtvis behöver jag inte besluta om den saken, men siffrorna låter absurda.

En trafik som betjänar 2.000 fast boende skärgårdsbor ska kosta 340 miljoner bara de femton första åren.

Även om vi som har stugor och turister också åker med färjorna är summan orimligt hög.