På äventyr i turist-Finland

Snart kommer de farande i stora flockar, de svettiga och solbrända européerna. Finland och det övriga Nordeuropa är målet för den nya folkvandringen från ett stekhett Europa till svala Norden.

Så säger man.

En annan sak är om Finland är redo att ta emot hjorder av coolcationturister som inte nöjer sig bara med svalka.

Några dagars vistelse i Tavastland övertygade mig inte. I de stora städerna finns hotell och restauranger, i de mindre kan man i bästa fall hitta övernattning i någon ful betongbunker invid det lokala torget.

Här finns sannolikt två livsmedelsbutiker, frisör, kafé och ett lopptorg i den före detta banklokalen. Inte mycket hålligång för en turist.

Några kilometer bort kan det finnas en större sjö med badplats. Felet är att här inte finns logi, inte restaurang, inte kanotuthyrning eller annan service.

Hyrstugor finns överallt, men det förutsätter att man handlar mat och kockar själv.

I Kuhmois gör den lokala affären reklam för sin lokala fiskdisk. Väl i affären visar det sig att den är öppen bara torsdag-lördag. Vi åker vidare några mil till en gård som gör reklam för sitt lokala kött.

Framme säger en förvånad dam att köttet är slut. På frågan varför man gör reklam för ”lokalt kött alla dagar” medger damen att det kanske är lite missvisande.

I den lokala affären i Kuhmalax hittar vi lyckligtvis knackkorv. Middagen är räddad.

På Åland har man större rutin av turism. Men den som vill äta lokal mat möter snabbt på svårigheter.

Över hälften av all odlad regnbåge som äts i Finland kommer från fiskförädlingen på Föglö. Man kunde tro att den lokala butiken några hundra meter ifrån skulle sälja egen regnbåge. Det gjorde man i fjol, men inte längre i år. Butiken skulle gärna sälja, men har inte lyckats göra deal med renseriet.

På fiskdisken i mataffärerna utanför Mariehamn hittar man främst norsk lax i olika former. Kantarellen som också har problem med att komma över Föglöregnbåge säljer i stället norsk röding, estnisk gös, tonfisk, kungsfisk (rödabborre) och andra för Östersjön främmande fiskar som guldsparid – förutom lokal abborre, gös och gädda.

Överallt på de åländska ängarna betar får. För den som vill komma över lammkött från Lemland är det ändå säkrast att handla i Hagnäshallen i Helsingfors.

Många gårdar längs landsvägarna gör reklam för egna produkter som kött, potatis, jordgubbar, ägg med mera. Ibland fyller man förtjust bilen med mat för flera dagar, ibland är äppeljuice allt som erbjuds.

Till slut borde åländska krögare minnas det urgamla talesättet: Turisten leva inte av laxsoppa, schnitzel och jägarmacka allenast.