När stannar ÅHS-styrelsen upp?

Mina farhågor beträffande de negativa effekter som en flytt av palliativa avdelningen och en halvering av antalet platser kommer att ha, har de senaste dagarna bekräftats via en rad olika artiklar i media.

De lokaler där den palliativa vården finns i dag har byggts om och anpassats för just denna verksamhet. Nu ska vården flyttas till lokaler som inte är byggda för ändamålet. Delar av de tilltänkta lokalerna saknar vatten och toalett i direkt anslutning till patientrummen. Dessutom har den palliativa vården tidigare lämnat dessa lokaler bland annat på grund av stora problem med ventilationen. Sommartid kan temperaturen i vissa rum uppgå till över 30 grader.

Samtidigt varnar Fastighetsverket för kostnaderna. Flytten kan kräva betydande investeringar i en byggnad som dessutom står först på tur att rivas när sjukhusområdet ska utvecklas.

Men det allvarligaste handlar förstås om vården.

Sjutton nuvarande och tidigare överläkare och ST-läkare har vänt sig till ÅHS styrelse och uttryckt stor oro. De pekar bland annat på att den palliativa avdelningen har hög beläggning, avlastar akuten och tar emot svårt sjuka patienter direkt hemifrån. De varnar också för konsekvenser för både patientsäkerheten med färre vårdplatser och personalens arbetshälsa.

Samtidigt ska mer vård ske i hemmet. Men läkarna konstaterar att Åland saknar hemsjukhusverksamhet och en välutvecklad hemsjukvård. I dag finns enligt deras skrivelse två sjukskötare kvällstid och en nattetid för hela Åland.

Trots detta säger ÅHS styrelseordförande Sara Kemetter att hon inte ser någon risk för den palliativa vården.

När är det tillräckligt för att en samlad styrelse ska stanna upp och fråga sig om man verkligen är på rätt väg?

Veronica Thörnroos (PÅ)

Sjuksköterska och lagtingsledamot