För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Varför väljer bönderna att skicka sina djur till ett okänt slakteri nära Tavastehus – Liha Hietanen? Är prisskillnaden så stor och hur kan Hietanen betala över marknadspriser i en hårt konkurrensutsatt bransch?
Hietanen är ett specialiserad halalslakteri, ägt av en person. Halalslakt föreskrivs i Koranen och är en religiös ritual enligt Islam där djuret avlivas genom att man skär halsen av det och tappar det på blod. Metoden är kritiserad av djurskyddet och i förslaget till ny djurskyddslag i Finland föreslogs att halal skulle förbjudas, vilket inte var möjligt. Kompromissen blev att djuren först måste bedövas. Äkta halal kräver dock att djuren tappas på blod obedövade. I marknaden finns ett mycket litet antal aktörer samtidigt som konsumenten är pris- och kvalitetsokänslig. Priset till bonden kan sättas därefter. Men varken HK eller Atria vill syssla med halal.
Varför sysslar Dahlmans inte med halal? Medan jag var styrelseordförande tillfrågades vi om man kunde börja med halalslakt av får. Möjlighet till snabba förtjänster var stora då efterfrågan på kött fanns i såväl Finland som Sverige och priset var inget problem. Vi fann dock snabbt att det här var inget vi ville syssla med. Det stred mot all etik, djurskydd, djurens välfärd med mera. Och väl var det. Några år senare dömdes en företagare, ett antal bönder med mera i Österbotten för grovt djurskyddsbrott till långa fängelsestraff på grund av halalslakt av får.
Halal är en sida av saken, den andra är de långa transporttiderna. De flesta har väl sett skräckbilderna från djurtransporter i Polen och Tyskland. Och någon har sett bilder på masstransport på fartyg av levande djur från Australien till Mellanöstern för halalslakt. Verkligen inget för den kräsmagade. Hietanen påstår att transporterna sker med moderna bilar, avsedda för långa transporter. Sådant förekommer kanske men alltför ofta används uttjänta fordon avsedda för korta transporter. Bilen kommer på natten och insamlingen påbörjas tidigt på morgonen. Omlastning sker på allmän landsväg i Ämnäs och pågår tills fartyget avgår från Långnäs. Då har de första djuren stått i bilen i minst åtta timmar. Fartyget anländer till Åbo efter fem timmar och efter två-tre timmar anländer bilen till Hietanen på natten och slakt sker i bästa fall därpå följande morgon. Då har djuren stått i minst ett dygn utan kontroll då de först kontrolleras av slaktveterinären genom stickprov.
Bonden baserar sina beslut på sina egna preferenser och företaget måste basera sina beslut på dess förutsättningar. De företag som köper jordbruksprodukter måste klara av att betala marknadspriser. Det må sedan vara äpplen eller slaktdjur. Däremot kommer våra företag aldrig att kunna vara prisledande och betala marknadens högsta pris. Såsom näringsministern förtjänstfullt påpekade är det åländska kostnadsläget sådant att det missgynnar industrin efter åratal av misskött näringspolitik. Vill vi ha ett eget slakteri, ett eget mejeri, en chipsfabrik osv.? Det ligger i ålänningarnas egna händer men som ordföranden Rask så träffande sa ”Dahlmans har funnits i hundra år och tänker finnas i hundra år till”.
