Kan ungdomar blomstra på Åland?

Jag kan inte låta bli att reagera och agera. Det är nu 15 år sedan jag första gången i Ålands lagting lyfte frågan om att ”man behöver se dem som har svårt att passa in i vårt skolsystem vi har på Åland i dag”. Då möttes jag mest med axelryckningar eller med tystnad trots att jag lyfte frågan många gånger. På dessa 15 år har tyvärr många elever hamnat mellan stolarna. Vad har man gjort från Ålands landskapsregering – jo, blundat.

Ålandstidningen har lyft upp två fall nu. Jag bli berörd och ledsen av att läsa detta.

Men ännu mer ledsen blir jag att läsa att ansvarig minister säger i tidningen att ansvaret är hos kommunerna.

Nej minister Hambrudd, yttersta ansvaret är nog på Ålands landskapsregering. Att ansvara för att alla ska ha rätt till en grundläggande utbildning. Jag har i Ålands lagting och insändare efterlyst en tillsynsmyndighet, där man ska kunna ”anmäla” om man känner man inte får den utbildning man har rätt till – ingenting har hänt. Ingenting har heller hänt med den resursenhet eller resursskola som diskuterats i många år.

I mars nämnde minister Hambrudd en ungdomslag och att det nu gjorts ett förarbete, det är bra – ett steg närmare en ungdomslag. En ungdomslag där jag hoppas där Ålands landskapsregering ser sitt ansvar. Och ansvarar för den allmänna ledningen och samordningen. Inte skyller på kommunerna.

En ungdomslag där de ser de unga som verkligen är i behov av hjälp. En ungdomslag som främjar sektorövergripande arbete för unga i riskzon.

I Ålands hållbarhetsagenda står det att ”alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”. Men kan alla göra det?

Kan alla barn och unga och blomstra på Åland? Ser vi barn och unga med behov av hjälp av samhället, får de den hjälp de behöver?

Jag tror man kan hjälpa dem, men då måste man vilja se dem. Ibland kanske politikerna väljer att se åt andra hållet då det blir billigare i det korta loppet – men dock inte i det långa – det blir mycket dyrare.

Göte Winé