Foto:

Evidensbegreppet förtjänar en egen diskussion

Föreläsningen marknadsförde två Funmed-produkter: utbildningen i precisionshälsa på funktionsmedicinsk grund och hälsobiblioteket (38 sekunder i slutet av föreläsningen). Testpaketet, som landskapsläkaren pratade om under panelsamtalet och ständigt återkommer till, nämndes inte alls under föreläsningen.

De test föreläsaren tog som exempel ingår i funktionsmedicinens standardarsenal. De är lika lite (eller lika mycket) Funmed-produkter som enskilda test/undersökningar som ingår i ”Min Hälsoprofil” är Medimar-produkter.
Testerna, och funktionsmedicin som helhet, ska självklart få kritiseras. Saklig kritik driver på utveckling (därför är det viktigt att också den reguljära vården får kritiseras), och ger ett bättre beslutsunderlag för dem som eventuellt överväger funktionsmedicin. Men det är skillnad på kritik och att hävda att testerna inte borde få användas på grund av att de saknar evidens.

Landskapsläkaren förklarar att processerna från grundforskning till etablering av nya metoder måste följa vedertagna principer för evidensbaserad behandling och prevention. Problemet är att principerna utgår från läkemedelsindustrins behov, inte från att patienter är unika och komplexa individer. Med nuvarande definition är det närmast omöjligt att få god evidens för orsaksinriktade och individanpassade behandlingar. Även om funktionsmedicinen kunde hjälpa 100 procent av sina patienter att bli friska kunde landskapsläkaren fortfarande hävda att testerna saknar evidens.

Det betyder inte att mer forskning är onödig, men vi ska vara medvetna om vad som avses med begrepp som evidensbaserad vård och inse att vedertagna principer inte är naturlagar. Om principerna hindrar vården från att hjälpa patienter att tillfriskna från kroniska sjukdomar och slippa evidensbaserad livslång medicinering borde de kanske ändras.

Funktionsmedicinen tar många fler test än den reguljära vården. På gruppnivå skulle det sannolikt vara mer kostnadseffektivt att testa mindre och göra fler kvalificerade gissningar, men på individnivå kan det innebära att behandlingen inte ger förväntat resultat.

Stora screeningpaket passar för individer som har råd och vill optimera sin hälsa, inte för allmän screening. Enskilda test (till exempel insulin, homocystein, D-vitamin) är en annan sak, sådana kan också lättare riktas till riskgrupper.

Styrelsen för Ålands HälsoAlternativ

Hittat fel i texten? Skriv till oss