ÅHS behöver både rimliga resurser och en styrning som öppet visar hur pengarna används, vilka resultat som uppnås och vad besparingar innebär för vården. När ansvarsfördelningen är otydlig riskerar den politiska debatten att ta över på bekostnad av långsiktiga beslut för patienter och personal.Robert Jansson
Kaos och dålig styrning
ÅHS » Rumban kring Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) är ett utmärkt exempel på när styrning inte fungerar.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Det görs ett otroligt jobb inom den åländska sjukvården. Den som behöver vård vet att det är en ynnest att få det bemötande och den kvalificerade vård som vi har på Åland. Därför är det smärtsamt att se hur ÅHS styrs. Det politiska hattandet och den svaga styrningen är besvärande. Gärdsgårdsdemokratin får styra i stället för professionalism. Enskilda åsikter kan inte ensamma ersätta transparenta konsekvensanalyser, medicinska riskbedömningar och politiska prioriteringar.
I debatten sägs ofta att ÅHS behöver mer pengar, och visserligen kan vissa delar av verksamheten behöva det, men det är inte egentligen där skon klämmer. ÅHS har fått allt mer i anslag genom åren och det går inte att fortsätta så. Den åländska offentliga ekonomin har inte råd.
Att möta kostnadsökningen med högre beskattning är i dagens läge en väldigt dålig huvudstrategi när företag går på knäna. När Åland har en allt högre arbetslöshet och ålänningarna redan genom finländsk skattepolitik är utsatta för ett av Europas högsta skattetryck.
I synnerhet så länge man inte vågar ta tag i den ineffektivitet som i dag finns inom organisationen.
För det är tydligt att organisationen inte håller. Anställda pratar om tre parallella organisationer i en. Där det ekonomiska ansvaret inte spelar med det verkliga ansvaret, vilket gör det omöjligt att genomföra korrekta kostnadsinbesparingar.
Ålandstidningen
Att den ekonomiska styrningen behöver förbättras blir tydligt då vi ser närmare på siffrorna. Det räcker att bara se på budget och bokslut de senaste två åren. 2024 hade man en ursprunglig budget gällande nettokostnader på 99,7 miljoner euro. Nettokostnaderna blev 107 miljoner. 2025 var den ursprungliga budgeten gällande nettokostnaderna på 105,6 miljoner euro och resultatet i nettokostnader slutade på 108,7 miljoner euro.
För att ytterligare lägga lite perspektiv kan det sägas att nettokostnaderna 2022 uppgick till 90,1 miljoner euro. Detta inklusive covidkostnader.
Med andra ord har nettokostnaderna för ÅHS under åren 2022—2025 ökat med 21 procent. Detta samtidigt som man har haft sparkrav på sig. Det är inte hållbart. Om det inte tas tag i så äventyras hela vården på Åland.
Så vad göra? Det är tydligt att styrelseordförande Sara Kemetter (S) och ÅHS - styrelse måste visa betydligt tydligare hur de avser att ta kontroll över utvecklingen. Ärenden av ekonomisk art återremitteras upp till regeringen när man inte får de medel man vill. Det anställs chefer på högsta nivå med höga löner som inte är på plats heltid, vilket mött stor kritik, och den totalekonomiska analysen är frånvarande och det är uppenbart att man inte har kontroll på siffrorna.
Här faller ett stort ansvar på ordförande Kemetter, som inte visat på det ledarskap som kan förväntas av en som ska vara ledare en organisation med mer än 1000 anställda och som står för en tredjedel av landskapsregeringens budget.
Det politiska hattandet och den svaga styrningen är besvärande. Gärdsgårdsdemokratin får styra istället för professionalism.
Krydda sedan det hela med att vi har en till stora delar politiskt tillsatt styrelse som inte har levererat. Oavsett vilken ambition man haft. Kanske är det dags att skrota politiken och styrelsen, som Obunden samling föreslagit. Att göra som landskapsregeringen gjorde med Polisen, där man tog bort den politiskt tillsatta styrelsen. Tydligheten och ansvarsutkrävandet blev tydligare. Tjänstemännen får större möjligheter att fokusera på det verkliga uppdraget och vi kommer bort från det politiska spelet som inte hör hemma i dessa organisationer. Dessutom blir det lättare att utkräva politisk ansvar från sittande minister.
Slutligen är det minister Arsim Zekaj (S) som bär det politiska huvudansvaret för att det blir ordning och reda på ÅHS, och säga att det här går inte längre. De icke-svar som gavs i gårdagens tidning av ministern duger inte. För landskapsregeringen och vi medborgare kan inte tolerera att ineffektivitet, dålig styrning och bristande sifferexercis kombinerat med ovilja att ta tag i surdegar av strukturell art samt politiska poänger ska gå före god vård. ÅHS behöver därför öppet redovisa vilka kostnader som är nödvändiga och vilka som beror på brister i organisation, styrning eller politiska beslut. Det är ålänningarna värda.
