Ledare
Näringslivet är det som driver den åländska ekonomin. Samtidigt görs väldigt lite för att göra Åland mer företagsvänligt och i spåren lämnas ett samhälle med färre företag och ökad arbetslöshet.
Hülya Tokur
Få fart på näringslivspolitiken!
Fler arbetslösa, färre företag och få konkreta politiska insatser i sikte. Åland riskerar att fastna i stagnation.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Många arbetslösa, men få lediga platser. Hur åländska arbetsmarknaden ser ut kunde vi läsa om i måndagens Ålandstidning. Arbetslöshetstrenden är dessutom försiktigt uppåtgående sedan år tillbaka. Det är dock bara ett symtom av flera på åratal av nolltillväxt. Borrar vi djupare i siffrorna blir detta tydligt.
Arbetslösheten på Åland är på 5,1 procent och bland ungdomar är den 8,7 procent och trenden är stigande, enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub).
Kanske tycker någon att det inte är direkt alarmerande siffror, i synnerhet inte om du jämför med våra närregioner, som på nationell nivå har en arbetslöshet på 10,1 procent i Finland och 8,4 procent i Sverige. Men då missar man övriga utmaningar som det åländska samhället står inför. Inte minst den historiska dimensionen av den åländska arbetsmarknadens utveckling.
Arbetslösheten brukar med några få undantag, som till exempel under pandemin och Slites konkurs, vara på en mycket låg nivå — runt två procent. Orsaken till detta fenomen återfinns bland annat i att Åland historiskt exporterat sin arbetslöshet. Folk har med andra ord sökt jobb på andra orter och inte minst sjömän har tagit anställning runt om i världen. Många har även startat eget för att kunna försörja sig.
I dag händer det inte lika ofta. Folk startar inte bolag på samma sätt som tidigare och många av de som är arbetslösa kan inte ta ett jobb utanför våra öar utan att behöva flytta.
Åland måste få fart på tillväxten. Saker måste hända. Vi är nu halvvägs in i mandatperioden och sittande landskapsregering har ännu inte presenterat sin tillväxtstrategi.
Koppla sedan ihop denna utveckling med att vi fått ett trendbrott och att antalet företag på Åland minskar och att antalet nedlagda företag ökar och allt färre startar företag, enligt statistik från Åsub. Här har vi ett stort bekymmer. I synnerhet när vi dessutom har nolltillväxt. Var ska alla jobba? Och hur ska vi ha råd med den stora offentliga sektor som Åland har?
Visserligen finns det ofta flera orsaker till arbetslöshetens utveckling. En vanlig variabel är matchningsproblematiken, vilket även nämns av Ams myndighetschef Tomas Lundberg. Arbetssökande saknar rätt kompetens för de tjänster som är lediga. Det gäller även på Åland. För det finns en efterfrågan på experter, men till de tjänsterna är det ofta få sökanden. Rätt kompetens finns helt enkelt inte.
Åland måste få fart på tillväxten. Saker måste hända. Vi är nu halvvägs in i mandatperioden och sittande landskapsregering har ännu inte presenterat sin tillväxtstrategi. Man plockar inte ens de lågt hängande frukterna. Vad väntar man på? Varför händer inget? Saknar man kunnande eller vill man inte lyssna på näringslivets önskemål?
Ålands Näringsliv har i omgångar lyft fram punkter som kan åtgärdas för att få ett bättre näringslivsklimat. Punkter som inte alla är kostnadsdrivande. I stället för att se handling från näringsminister Jesper Josefsson (C) har han på sociala medier antytt att arbetslöshetssiffrorna grundar sig i att många inte kan svenska och att det finns matchningsproblem. Och att det i stort inte är ett problem med en arbetslöshet mellan fyra till sex procent.
Det är att ducka för den verkliga utmaningen. Som isolerad företeelse och i ett större sammanhang är nivån på arbetslösheten inte ett problem. Men på ett Åland med noll tillväxt, minskat antal företag, minskad export och allt större offentlig sektor är detta ett problem. I stället för näringslivsfrämjande insatser levereras dessutom allt fler pålagor på ett redan pressat näringsliv. Är detta verkligen en politik som landskapsregeringen vill driva?
