Skarven har inte alltid varit en plåga

De senaste tiden har runt Slemmerns stränder spridit sig lukt. Lukt som påminner om lukten på stadens Torgområde efter vissa festivaler!

Det är ”pisslukt” som härstammar från skarvkolonin på Råttgrundet. Den normala lukten vid Torget och i stora delar av Mariehamn kommer från den ”invasiva arten”, bilen som drivs med fossila bränslen. Avgasutsläppen luktar inte bara illa, utan är också skadliga för hälsan. Och inte har vi hittills gjort någon som helst ”skyddsjakt” mot bilen!

Men nu har skarven blivit kallad ”främmande, invasiva arten”, och blivit stämplad till allvarlig hot. Röster höjs för kraftåtgärder: upphäv Råttgrundens status som fågelskyddsområde och starta skyddsjakt under häckningssäsongen, på en av EU:s fågeldirektiv skyddad art. Vår sympatiske närings- och miljöminister Jesper Josefsson har påpekat att skyddsjakt efter häckningssäsongen är tänkbart och enklare att ha som lösning. Det är också humant: om man tar död på skarvmammorna under häckningsperioden, kommer kläckta ungar gå under av hunger. Det är att dö av extrem undernäring och svält. Det sker när kroppen under en längre tid berövas på nödvändiga kalorier, proteiner och mikronäringsämnen, vilket till slut leder till att inre organ och kroppens funktioner kollapsar.

Det är inte helt korrekt av miljöministern jämföra storskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) med våra invasiva arter mårdhund och mink. Dessa har vandrat till Åland från sina ursprungliga områden och gör stor skada åt vår ursprungliga, naturliga fauna, bland annat ejderstammen. Storskarven hör till vår inhemska, naturliga faunan. Det finns skriftliga bevis från 1700-talet om skarvar i vår natur och skarven var länge vanlig. Den senare, intensiva jakten fick skarvstammen helt att försvinna. Men på början av 1990-talet började skarven och kolonierna synas igen och ökningen har varit snabb, ända till 2025. Då stannade koloniernas ökning.

Finlands miljöcentral räknade 2025 cirka 31.910 skarvbon i Finland. Häckande populationen minskade med cirka 280 bon, en procent, från 2024. Förändringen jämfört med året före är betydande eftersom tillväxten sommaren 2024 var 15 procent, med 32.190 bon.

Skarven har inte alltid varit en plåga, tvärtom ett ”nyttodjur”. Jag träffade en gammal farbror under en hälsoinspektionsuppdrag i Brändö. Han berättade att hans farfar hade använt skarvar i fiske. Skarvarna släpptes ut på morgon och mot kvällen kom de hem med fisk till familjens föda och till och med en del till salu. Jag trodde riktigt inte i början på honom. Sådant gjorde endast kineserna, vad jag hade hört. Jag läste i min ungdoms Kalle Anka! Där stal skarvarna Farbror Joakims sedelbuntar, som han hade gömt i en träsk bakom en damm. Stölderna gick för långsamt, så Björnligan skickade skarvarna med små bomber för att rasera dammet. Det påminner om dagens krigföring med drönare.

Rauli Lehtinen (HI)

pensionerad veterinär