För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Efter att ha följt diskussionen angående den palliativa verksamheten på Åland känner jag att jag behöver rätta till vissa saker.
Informationen som det åländska samhället, politikerna och kanske även ÅHS nya högsta ledning har om denna verksamhet är till en stor del felaktig och/eller ofullständig. Förhoppningsvis är det inte avsiktligt utan beroende på okunskap. Därför skriver jag det här.
Jag var fram till den 30 september 2026 avdelningsskötare för den palliativa verksamheten och har jobbat på vårdavdelning 1/palliativa avdelningen (tidigare Norr-Östergård, sedan vårdavdelning 1 b) sedan 2012. Jag slutade jobba till midsommar och gick på semester/övertidsledighet och är nu pensionär. Alla på verksamheten visste att det kommer att hända något när jag lämnar min plats men att det skulle dras ner till fem platser fanns inte ens i vår fantasi.
Jag fick 2015 ett uppdrag av dåvarande hälso- och sjukvårdsdirektören Katharina Dahlman och chefsläkaren Jaana Lignell att starta en projektgrupp. Projektgruppen hade som uppdrag att utveckla den palliativa vården på Åland och säkerställa en trygg och individiell vård för palliativa patienter. Projektet pågick under ett år och slutrapporten presenterades personligen av mig inför styrelsen i december 2015. För att kunna belysa behovet ur alla synviklar var det nödvändigt att samla personer som i första linje är involverade i den palliativa vården. Medlemmarna bestod av överskötare, läkare, avdelningsskötare, sjukskötare och närvårdare från hemsjukvården, avdelning 1 b, onkologiska polikliniken samt cancersjukskötaren.
Ålandstidningen
Eftersom det fattades statistik över hur många palliativa patienter det finns på Åland genomförde vi två statistiska undersökningar under två veckor i april och oktober 2015 där personalen på medicinavdelningen, kirurgiska avdelningen, gyn.avdelningen och avdelning 1b helt enkelt räknade antalet palliativa patienter. Vi hade diverse informationsmöten och diskussioner med involverade vårdavdelningar på ÅHS.
Vi gjorde studiebesök på de åländska institutionerna för att utreda hur deras möjligheter var att utföra medicinsk vård. Likaså pratade vi med skärgårdskommunerna om deras möjligheter. Vi gjorde studiebesök i Uppsala, på Gotland och på Stockholms sjukhem. Vi hade även möte med Cancerföreningen.
Resultatet vi gemesamt kom fram till var att Åland är i behov av en avdelning för specialiserad palliativ vård och en palliativ mottagning. Behovet av vårdplatser uppskattas vara 10.
Mottagningens syfte var och är fortfarande att få tidig vårdkontakt med palliativa patienter och bygga upp ett vårdförtroende. Målet är att fånga upp patientens symtom i ett tidigt skede för att undvika behandlingsbart lidande och onödig inneliggande vård. Om vården i hemmet inte ens med hjälp av hemsjukvården fungerar så blir patienter som sköts av mottagningen prioriterade för intagning på den palliativa avdelningen. Under kontorstid kan de även bli inskrivna direkt på avdelningen utan att gå via akuten eller mellanlandning på tex medicinavdelningen. Mottagningspatienterna har inte automatiskt en plats på avdelningen. Dvs. det finns inte ett ledigt rum som står tomt i väntan på att patient XY behöver vård. Även om det hävdas så av vissa. Intagningen kan bara ske i mån av ledig plats.
Avdelningen har i nuläget en genomsnittlig beläggning runt 80 procent. Även om man utgår från statistik (och inte från mänsklighet) så visar inte en genomsnittlig beläggning på hur ofta och hur länge en patient måste vänta på en ledig säng och nödvändig medicinsk behandling. Detta medför onödigt lidande och det kunde åtminstone fram till den 30 september 2026 åtgärdas genom att ta in patienten till medicinavdelningen i väntan på plats på den palliativa avdelningen.
Bara som parentes: information gällande statistiken från fastlandet angående behovet av palliativa vårdplatser per 100.000 invånare gäller enbart terminala patienter. Det betyder patienter i absoluta slutfasen av sitt liv; dvs. de absolut sista levnadsdagarna. Vi har inget hospice på Åland utan en medicinsk avdelning som är specialiserad på palliativ vård som börjar långt tidigare än de sista dagarn.
Men nu kommer vi till det verkliga problemet. Den palliativa avdelningen skall dras ner till 5 platser, medicinavdelningen drar ner med 5 platser och avdelning två med 5 platser. Erfarenheten de sista åren visar att när medicinavdelningen är fullbelagd så gäller det även för palliativa avdelningen. Detsamma gäller för avdelning 2.
Det pratas om satellitpatienter. Det vill säga att en patient sköts på en annan avdelning som inte är specialiserad för denna vård utan en läkare från den ”riktiga” avdelningen kommer och rondar patienten. Det kan fungera MEN det gäller inte vårdpersonalen. Vi är alla specialiserade inom våra områden och har fortbildat oss. Därtill ska man inte förglömma den kliniska kunskap och erfarenhet man får genom att under lång tid jobba inom ett specifikt område; i detta fall palliativ vård. Två händer är inte alltid lika med två händer. Jag själv skulle inte vara till någon som helst nytta på kirurgiska avdelningen. Även om jag har två händer och är utbildad sjukskötare.
Ideén från högsta ledningen att fördela personal som är specialutbildade på palliativ vård på alla andra bäddavdelningar betyder inte att man per automatiskhar palliativ vård på alla avdelningar.
Allt detta handlar om att spara pengar. Det handlar inte så mycket om patienterna utan man vill spara in på personal. Därför skrivs inga tjänster ut sedan mer än ett år tillbaka och vikarier har bara fått förordnande till sista augusti eller möjligen sista september. Detta innebär att man inte behöver avskeda personal. Det är svårt att lagligt avskeda personal och ser dessutom inte bra ut. Men för våra vikarier som har jobbat sedan år på avdelningen gör det ingen skillnad. Arbetslös är arbetslös.
Mina förslag och mina tankar är:
• tänk först och handla sedan. Låter hårt men det är grundförutsättningen när man leder en så stor organisation som ÅHS och som dessutom berör hela åländska samhället.
• vill man utveckla vården på Åland så behöver man en plan som föregås av en ordentlig utredning som vi gjorde 2015. Dvs. ett projekt med projektplan och projektmedlemmar som faktiskt blir berörda av eventuella förändringar.
• utveckling kostar pengar. Vill man utveckla vården i hemmet så förutsätter det som ett första steg att utveckla hemsjukvården och utöka deras personalresurser rejält. Dessutom behöver skärgårdskommunerna (nästan 2000 innevånare) en sjukskötare 24/7 och inte bara en hälsovårdare under kontorstid.
• personalen på den palliativa verksamheten är absolut öppna för utveckling och förbättring. Vi har sedan åratal målet att ha mottagningen öppen mer än två dagar i veckan och erbjuda hembesök. Pga. otillräckliga personalresurser har vi tyvärr inte kunnat förverkliga den önskan.
• man kan inte som första steg dra ner på vårdplatser och på personal bara för att se vad som händer. Det handlar om människor. Både personal, patienter och deras anhöriga.
Jag har ett problem med att alla protester mot neddragningarna på hela sjukhuset avfärdas av ledningen som personal som bara gnäller, är emot förändringar och egentligen inte är intelligenta nog för att förstå vad som händer.
Sluta nedvärdera den palliativa verksamheten och dess personal och var hellre stolta över att vi har en så välutvecklad och välfungerande palliativ vård på Åland. Personalen gör ett fantastiskt jobb och förtjänar respekt. Inte detta ständigt återkommande hot varje år om att stänga, flytta eller samanslås med andra avdelningar.
• Låt den palliativa verksamheten stanna där den är. Speciellt eftersom lokaler i hus B har har blivit ombyggda för att passa behoven. Vilket naturligtvis har kostat pengar.
• Dra inte ner till 5 platser utan bara till 8. Då stämmer den så viktiga statistiken igen.
• Låt mottagningen ha öppet 4-5 dagar i veckan så att patienter i hemmet kan får mer vård och stöd.
Vi behöver verkligen förändringar på ÅHS och jag har flera idéer om var man borde börja spara pengar!
Annika Kowalewski
Pensionerad avdelningsskötare för den palliativa verksamheten
