Replik
Albedo och solceller
Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
I en insändare i Ålandstidningen (2026-06-08) skriver Jan Grönstrand om begreppet albedo och solceller och konstaterar: ”Stora solanläggningar är inte bara fula, de bidrar till temperaturhöjningen”.
Huruvida solcellsparker eller vindkraftverk är ”fula” är inte en vetenskaplig fråga, men deras temperaturhöjande effekt är däremot det, men Grönstrands slutsats är missvisande.
Enligt NASA så skulle en solcellspark på 200 kvadratkilometer kunna klara av hela USA:s elbehov (förutsatt att man löser lagringen) och denna park skulle då bidra med en temperaturhöjning, motsvarande CO2 utsläpp om 1ppm, eller vad USA släpper ut på cirka tre år.
Samtidigt skulle denna solcellsspark, i teorin, leda till en dramatisk sänkning av CO2-utsläppen, så nettoeffekten skulle bli positiv.
Slutsatsen är att man bör beakta albedo då man räknar fram återbetalningstiden för en solcellspark, men det är ingen avgörande faktor. Ändringen i albedo beroende av solceller är i bästa fall mätbar. Ändringen av albedo när polarisarna smälter på grund av fossila bränslen är överväldigande. Ur klimatsynpunkt är således solpaneler positivt.
Sedan är det en annan femma att man inte behöver bygga solcellsparker så att de täcker marken, utan de kan även formas som staket, med odlingar mellan.
Anders Gustafsson