Ditte Storck Christensen är sedan årsskiftet ny tillsynslärare för de nio barn som hemskolas på Sottunga. Hon jobbar till vardags vid Göteborgs universitet där hon skriver på en avhandling om svenska familjers hemundervisning på Åland.

I höstas tillfrågades hon av hemundervisarna på Sottunga att ta sig an uppdraget som deras tillsynslärare. Hon valde då att söka tjänsten, och var också den enda som gjorde det.

– Jag har jobbat med det här i flera år nu, framför allt teoretiskt. Jag vill jobba med det på ett mer konkret sätt, säger hon.

Men valet av Ditte Storck Christensen har ifrågasatts, och en del menar att tillsynen riskerar att bli osaklig.

Landskapsregeringen har begärt att Sottunga kommun ska redogöra för hur man tänker se till att lagstiftningen följs.

Ditte Storck Christensen är till att börja med anställd på provtid, och delar uppdraget som tillsynslärare med Sottungas utbildningschef Kerstin Lindholm.

Själv har Ditte Storck Christensen svårt att se något konstigt med att hon sköter tillsynen.

– Jag tycker att det är ett rimligt önskemål från föräldrarna att den som sköter tillsynen har kunskap om utbildningsformen. I andra länder är det inte ovanligt att tillsyn av hemundervisning görs av externa tillsynspersoner som har kunskap om hemundervisning. Jag väljer att lägga kritiken åt sidan och fokusera på mitt uppdrag, säger hon.

Nätverkar i sociala medier

Vem är Ditte Storck Christensen, och varför började hon intressera sig för hemundervisare på Åland?

– Fascinationen hänger ihop med att det är en brytning med normerna. Jag är nyfiken på vad det innebär, hur gestaltar sig en tillvaro utan skola? säger hon.

Det var under föräldraledigheten med sitt yngsta barn 2018 som hon först blev bekant med fenomenet.

– Innan dess visste jag knappt att hemskolning fanns. Men vid den tidpunkten genomfördes en reform i Sverige som gjorde förskoleklass obligatorisk, vilket betyder att man inte kan stanna hemma med sin sexåring om man skulle vilja det. Jag var med i olika diskussionsgrupper på Facebook, och det fanns föräldrar som var väldigt upprörda över att fråntas möjligheten att vara hemma med sina barn. Det väcker en fundamental fråga om vem som har ansvar för barnen. Jag ville undersöka det.

Sverige har skolplikt och det är inte tillåtet att hemundervisa sina barn, till skillnad från i Finland som har läroplikt. De senaste åren har det skett en rekordartad ökning av antalet barn som hemundervisas på Åland, från en handfull till över hundra stycken. Nästan alla kommer från Sverige.

– Många föräldrar i Sverige är frustrerade, man kanske har ett barn med skolproblematik. Man kan också känna att man sitter fast i ett hamsterhjul och inte har makt över sin tillvaro, säger hon.

Vad tror du att ökningen beror på, och vad gör att man tar steget att hemundervisa?

– Jag tror att sociala medier spelar en stor roll. Ser man att det finns hemundervisare vars exempel man kan följa är chansen större att man vågar, det tror jag har stor betydelse. Gemenskapen är a och o. Om det redan finns några familjer på plats söker man sig dit. Då växer det och blir ännu mer attraktivt, det är en självförstärkande utveckling. Jag ser liknande saker hända på Bornholm.

Hur stor roll spelar missnöjet med det svenska skolsystemet?

– Det har funnits ett missnöje hela tiden, jag vet inte om det har ökat. Har man inte en tanke på hemundervisning faller den möjligheten bort, men exponeras man för det blir det plötsligt ett alternativ.

Vill skapa en modell

Ditte Storck Christensen säger att skolnormen är stark.

– Man har ända sedan barn blivit intalad att man måste gå i skola för att klara sig i livet, det är där man utvecklas och lär sig allt man behöver. Då tänker man automatiskt att om man inte går i skolan måste den logiska följden vara att hemundervisning leder till motsatsen. Det finns en tanke om att skolan behövs för utvecklingen av kritiskt tänkande och internaliseringen av demokratiska värderingar.

Vad har överraskat dig under din forskning?

– I början hade jag inga erfarenheter av verkligheten med hemundervisning. Min bild var baserad på sociala medier, och den var lite romantiserad. Hemundervisare blir ständigt ifrågasatta, det kan skapa ett behov att försvara sitt val inför en kritisk omvärld. När jag började komma i kontakt med hemundervisande familjer kunde jag se att det inte alltid är så lätt. Det finns många utmaningar, både praktiska och känslomässiga. Som att få ihop vardagen tidsmässigt och ekonomiskt, man kanske har mer än ett barn. Det är inte en problemfri tillvaro, snarare en annan uppsättning av möjligheter och begränsningar.

– En annan sak är att hemundervisande familjer utgör en blandad grupp. De kan ha väldigt olika åsikter om barn, livet och politik. Ändå hittar de varandra i hemundervisningen och kan umgås.

Vad ser du för för- och nackdelar med hemundervisning?

– En fördel kan vara att en personligt engagerad vuxen som känner barnet tar hand om det, och inte ett system bestående av professionella yrkesutövare vars relation med barnet är underordnat en särskild uppsättning regler.

– Nackdelen är att det kan vara ganska krävande. Det kan också vara svårt för utomstående att följa barnets utveckling.

Ditte Storck Christensen undervisar i bedömning på lärarutbildningen i Göteborg, och skulle vilja vara med och utveckla en tillsynsmodell för hemundervisning.

– Det är svårt att hitta en bra modell som möjliggör för utomstående att följa barnets utveckling, samtidigt som den möjliggör för föräldrar att ta ansvar för barnets utbildning. Det är en utmaning som engagerar mig, säger hon.