Sjukvården är ännu inte helt ur pandemibekämpningen, men ska gå in i ett 2023 som ska påminna om något sorts normalt år. Men de utmaningar som ÅHS står inför är allt annat än normala.

I landskapsregeringens budgetförslag, som presenterades i måndags, radades problemen upp. Två står ut, dels att 119 personer i ÅHS personal når pensionsåldern inom fem år, dels att problemen med det ålderstigna sjukhuset i allt lägre grad fyller kraven för modern sjukvård.

Hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen säger att ÅHS nu börjar komma till samma läge som andra sjukhus varit i under flera år, där det blir allt svårare att rekrytera personal.

– Det är inte lätt att rekrytera längre. Exempelvis inom it är det jättesvårt. Tekniker är extremt efterfrågade. Det man lyft under många år är läkarsidan, men vi börjar stå inför samma problem med sjukskötare och annan vårdpersonal, och de andra stödfunktionerna som upphandling.

I budgeten får ÅHS pengar för att dels anställa ytterligare en specialist inom HR (personal), dels för ett nytt grepp när det gäller att rekrytera läkare. I stället för att vänta tills en person slutar ska man nu börja söka efterträdaren upp till två år före slutdatumet.

– Det kan behövas ett par år innan man hittar en ny som kommer in på den tjänsten.

Under 2023 finns anslag för tre tjänster, men Jeanette Pajunen säger att man siktar på att fylla en av tjänsterna nästa år.

– Fast vi lägger ut alla tre så vet vi att en sådan lottovinst att vi skulle hitta fast anställda på alla tre finns inte, säger hon.

Utvärdera tjänster

Men det handlar inte bara om att fylla tjänster efter personer som går i pension. ÅHS kommer också att göra en utvärdering om vilka tjänster man ska ha anställd personal till, och vilka tjänster som bättre löses på annat sätt.

– Nu står vi inför ett vägval. Vi måste se på vilken typ av läkartjänster ska vi ha så att vi har personer på egna tjänster? Det blir allt mer så att man är så specialiserad. Vi är ändå relativt små här, så då behöver vi ändå ha en del köptjänster och vara medvetna om att vi behöver det. Att vi inte ens ska försöka få den typen av personal anställd. Det här är ett nytt sätt tänka.

Innebär det att man köper in tjänster till Åland, eller att man köper tjänster utanför Åland?

– Det kan innebära båda delar. Det är också ett vägval, vilka tjänster vi ska ge här och vilka tjänster kan vi ge här. Vilken typ av ingrepp är så pass lågfrekventa att det inte är säkert att vi utför det här, säger Jeanette Pajunen.

”Måste bestämma oss”

Samtidigt som ÅHS ledningsgrupp och personal ska försöka hitta rätt i organisationen jobbar man också, tillsammans med Landskapets fastighetsverk, på att inleda planeringen för en omfattande ny- och ombyggnad av sjukhuset.

– Det är ett enormt pussel. Men vi måste bestämma oss, tillsammans med Fastighetsverket, om var vi ska börja, säger Jeanette Pajunen.

Hur akut är det?

– Det är bråttom på det sättet att i de fastigheter som vi har stora utmaningar så blir inte utmaningarna mindre. Vi behöver komma igång med planeringen. Vi behöver komma igång med verksamhetsutvecklingen, och den skulle vi kommit ganska långt med om vi inte skulle fått en pandemi emellan.

Sjukvårdsdirektören säger att ÅHS varit mycket kreativa och ”fixat och trixat” för att få dagens lokaler att fungera. Men hon säger också att lokalerna börjar nå sitt bäst före-datum.

– Vi har riktigt ”röda” fastigheter där man verkligen hoppas att något rör inte springer läck för vi har ingenstans att omplacera verksamhet om det skulle hända något. Vi måste se över hur vi ska hantera det här i framtiden, säger Jeanette Pajunen.

– Förr eller senare står vi inför det att vi måste tänka nytt, någon ny huskropp. Jag är mer inne för att vi ska göra det stegvis och att man måste hinna planera verksamhetsutvecklingen parallellt med att man skapar något nytt.

Jeanette Pajunen och hennes personal har alltså två pussel att lägga, som dessutom taggar i varandra. Dels personalpusslet, där man måste bestämma sig för framtidens vårdorganisation, dels fastighetspusslet där man måste få nya lokaler byggda och gamla renoverade samtidigt som verksamheten fortskrider. Och vid sidan av allt detta ska också resten av arbetsuppgifterna skötas.

Känns det inte överväldigande?

– Jo, det här med fastigheter är ett enormt projekt, och det är lite svårt att se både början och slutet på det. Det skulle egentligen vara ett heltidsarbete, men vi har ju inte möjlighet att syssla med bara det. Det skulle inte vara något problem för de som jobbar som chefsläkare och jag själv att sätta tid på att planera den verksamhetsförändring som ska ske i förhållande till nya fastigheter. Men nu får man göra det någonstans med.... Ja, inte ens ett finger för det är hur mycket som helst som ska göras hela tiden, säger Jeanette Pajunen.