Anne-Helena Sjöblom bor sedan många år tillbaka i Mariehamn. Men fram till och med 1998 bodde hon i en fastighet i Hammarland. I fredags fick hon ett brev på posten med tre fakturor för fastigheten i Hammarland som hon sålde för 24 år sedan.

– De skrev att jag hade flera obetalda fakturor.

I brevet skrev Mise vidare att byggnadsägaren är betalningsskyldig för bostaden, och att kundkortet för fastigheten är registrerat på en annan person. Samma person var också ursprunglig mottagare av fakturorna.

– Men jag hade aldrig sett fakturorna förut, och har ingen aning om vem människan som inte betalat dem är. Först visste jag inte ens vilken fastighet det handlade om eftersom det är en annan adress än den jag bodde på för 24 år sedan, men när jag ringde kommunen bekräftade byggnadsinspektören att det var samma fastighet.

Till indrivning

Samma fredag ringde Anne-Helena Sjöblom till fogdeämbetet för att försäkra sig om att fakturorna inte skickats vidare.

– Då fick jag berättat för mig att de hade tagit emot fakturorna på måndagen, alltså fyra dagar innan jag fick brevet från Mise.

På måndagsförmiddagen åkte hon till Mise för att reda ut saken.

– Jag sa att det kändes som att jag hade blivit skjuten i foten. De ville inte ge med sig hur som helst men jag sa att jag går inte härifrån innan ni dragit tillbaka det, och till slut gjorde de det. Sedan meddelande de samma dag att ärendet hos fogden var stoppat och återtaget.

Mest kritisk är hon till hur Mise som myndighet kommunicerar med sina kunder.

– En myndighet måste prata med kunderna. Man kan inte bara skicka brev. Myndigheten finns till för lagstadgad verksamhet och behöver ta hand om sina kunder, inte motarbeta dem.

Fel i registret

Anne-Helena Sjöblom frågar sig också om tillförlitligheten i Mises register när hon finns kvarskriven som ägare till en fastighet hon sålde för 24 år sedan. I brevet skrev Mise att uppgifterna hämtats i byggnadsregistret.

– Vem är det som har hand om det registret? Det kan inte bara vara jag som fastnat kvar i ett register i 24 år. Och varför är det bara för Mise det inte funkar? Jag har inte fått andra räkningar som ägare av fastigheten.

Ålandstidningen berättade i september om ett liknande fall. Då handlade det om mariehamnaren Patrik Lundin som fakturerats retroaktivt för fem år för en lägenhet i hans hus, trots att ingen annan än han själv och hans familj bott i huset på tio år. Orsaken var att bostaden i flera år stått registrerad som ett bostadshus med flera lägenheter.

Mises verksamhetsledare Sofie Dahlsten konstaterade då att myndigheten måste kunna lita på de uppgifter de hämtar ur olika myndighetsregister. Nu konstaterar hon samma sak.

– Det finns fortfarande felaktigheter i de officiella registren.

Orättvis kritik

Om Anne-Helena Sjöbloms fall har hon svårt att förstå hur en fastighet står kvarskriven på en person som sålde den för 24 år sedan.

– Det är ju förändringar som lantmäteriverket, befolkningsdataregistret och kommunen borde varit involverad i. Men det finns en gammal registerproblematik och det enda vi vill är ju egentligen att det ska bli rätt framöver.

Har du någon förståelse för kritiken mot att Mise är en myndighet som är dålig på att kommunicera och bara skickar brev?

– Det är klart att vi gärna hade haft mer resurser för mänsklig dialog, men det finns inte riktigt utrymme för det. Vi förlitar oss på att registren är korrekta. Vi har ingenting annat att gå på. Vi ska upprätthålla ett avfallshanteringsregister. Det är inte vi som upprätthåller alla register, och där kan jag väl ibland känna att vi får kritik för något som andra gjort fel tidigare. Det är inte Mise som organisation som skapat problematiken. Den har funnits där och när vi försöker reda upp den får vi kritik, säger Sofie Dahlsten.