”Och personalen förtjänar ett svar: Vad gör de så dåligt att en norsk koncern på förhand anses vara en större möjlighet för Åland än de själva?”, skriver Axferries styrelseordförande Håkan Fagerström.ROBERT JANSSON
Vad gör Torghatten till en bättre entreprenör för Åland?
”Varför skulle det vara bättre att åländska skattepengar går till en norsk koncern?”, skriver Axferries styrelseordförande i insändaren.
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Anders Holmberg (M) frågar varför Åland inte ser möjligheterna med Torghatten. Efter de senaste dagarnas debatt – och Rainer Juslins träffande inlägg i Ålandstidningen – finns det skäl att ställa en annan fråga:
Vad är egentligen problemet med Axferries? Och vad gör Torghatten till en bättre entreprenör för Åland?
Torghatten är ett stort och kompetent norskt rederi. Men storlek är inte samma sak som lokal kompetens. Axferries har hemort i Mariehamn, ägs till 50 procent av Ålands landskapsregering och 50 procent av Finferries och bygger vidare på den erfarenhet som under årtionden skapats inom Ansgars verksamhet. Här finns redan lokal kompetens och människor som känner trafiken, farlederna, hamnarna och skärgårdens speciella förhållanden.
Och mitt i debatten glöms personalen nästan helt bort. Vad är budskapet till befälhavare, maskinpersonal, däcksbesättningar och landorganisation? Att de gör jobbet i dag, men att Åland ändå borde hoppas på en stor norsk koncern som förmodligen kan göra det bättre?
På vilka grunder?
Ålandstidningen
Holmberg lyfter arbetsplatser, kompetens och tillväxt som Torghatten skulle kunna tillföra. Men allt detta finns redan. Vilken kompetens saknas konkret i dag? Vad kan Torghatten göra bättre än organisationen och människorna som redan sköter trafiken? Även skattebetalarnas perspektiv är relevant. Axferries är ett lokalt bolag som Åland självt äger till hälften. Verksamheten skapar lokal ekonomisk aktivitet och kompetens som stannar på Åland. Om bolaget utvecklas framgångsrikt är Åland dessutom delägare i värdet som skapas.
Varför skulle det vara bättre att åländska skattepengar går till en norsk koncern?
Det betyder inte att utländska företag ska hållas borta. Konkurrens är viktig. Men konkurrens betyder lika möjligheter – inte en skyldighet för Åland att skapa en affärsmodell som passar just Torghatten.
Här blir den politiska dimensionen svår att ignorera. Oppositionen ska granska regeringen. Men det finns en skillnad mellan att granska makten och att behöva bevisa att makten alltid har fel.
Berättelsen verkar nu vara: Torghatten är missnöjt, alltså är upphandlingen fel och landskapsregeringen har misslyckats. Rainer Juslins inlägg är viktigt just för att han vågar ifrågasätta den berättelsen.
Anders Holmberg radar upp hypotetiska möjligheter med Torghatten – arbetsplatser, kompetens, investeringar och till och med Mariehamn–Kapellskär – men säger nästan ingenting om vad Åland riskerar att förlora genom att inte utveckla sin egen verksamhet.
Det är en märklig näringspolitik: det lokala bolaget problematiseras medan den utländska koncernens möjligheter romantiseras.
Om Torghatten verkligen är bättre, visa det. Bättre kvalitet? Mer lokal kompetens? Fler åländska arbetsplatser? Mer trafik för skattepengarna?
Annars är det svårt att inte fråga om detta främst blivit oppositionspolitik för oppositionspolitikens egen skull.
Och personalen förtjänar ett svar: Vad gör de så dåligt att en norsk koncern på förhand anses vara en större möjlighet för Åland än de själva?
Kanske problemet aldrig var Axferries. Kanske problemet är att Axferries råkar vara en lösning som den nuvarande landskapsregeringen varit med och skapat.