Insändare

SOK och Kesko kan utgöra säkerhetsrisk

Publicerad

Skicka in en insändare

För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.

Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).

Undersökningar påvisar att lantbruket har gått in i en akut lönsamhetskris. Det är en utveckling som pågått länge men som nu förvärrats på grund av världens kriser. Bränsle och gödselpriserna har stigit med 30-40 procent. Lantbrukets produktpriser har stigit i ringa grad, likaså den andra inkomstkällan, stöden.

Varför är det inte möjligt att få till stånd en prishöjnigng av produktpriserna? Orsaken är att lantbrukets marknadsposition är synnerligen svag, man har inte i tillräcklig grad egna marknadsföringsföretag vilket skulle vara absolut nödvändigt. Lantbrukets intresseorganisationer har inte i tillräcklig omfattning varit intresserade eller inte haft förmågan att medverka till den lösningsmodellen.

SOK och Kesko, eller centralaffärerna som de också benäms, kontrollerar huvuddelen av livsmedelsmarknaden och är också stora på handeln med produktionsinsatser. Det krävs inte kunskap om avancerad ekonomisk teori för att förstå att om motparten i det närmaste har monopl så blir det inte fråga om förhandlingar utan diktat.

Jag har själv varit med om att på Åland bilda Ålands trädgårdshall (ÅTH) som i dag innebär att grönsaks- och fruktodlingen på ön är välorganiserad. Början var inte lätt, det fanns också motstånd bland producenterna. Vi som hörde till styrelsen var i början tvungna att skriva på växlar för att föra projektet i hamn men vi trodde benhårt på att satsningen var riktig.

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenters (MTK) nuvarande ordförande Tero Hemmilä är marknadskunnig och besitter efarenhet inom området, vilket inger ett visst hopp.

Inför vårsådden är det många odlare som sagt att de kommer att minska arealerna därför att det kommer att innebära förluster. Detta skulle vara förödande för självförsörjningsgraden i ett läge när lantbruket fått en allt starkare säkerhetspolitisk dimenssion.

Men nu krävs det politiskt-juridiska beslut för att lösa den akuta krisen. Jag förväntar mig inte att handeln minskar på sina överstora marginaler och tillämpar lite mer etiska affärsprinciper.

Olof Öström