Skärgårdstrafik 2030 det mest ekonomiska förslaget

Tony Salminen (M) har ifrågasatt landskapsregeringens (LR) och finansutskottets bedömningar av kostnaderna för det nya konceptet för skärgårdstrafiken. Jag vet inte i vilken mån Salminen varit involverad i oppositionens förslag till trafikmodell, men i samband med lagtingets behandling visade det sig att oppositionen inte kunde backa upp sitt alternativa förslag i siffror. Det blev därför mycket otydligt vad förslaget gick ut på.

Salminen menar att det finns tre faktorer som snedvrider LR:s jämförelse mellan nytt trafikkoncept Skärgårdstrafik 2030 (340 miljoner ackumulerad nominell kostnad under 15 år med 2 procent indexjustering) och nuvarande trafikkoncept (0-alternativet) så som trafiken varit upplagd fram till 2025.

De tre faktorerna är utsläppsrätter samt att tvärgående linjen och Brändö-Kumlingetrafiken finns med i nuvarande trafikmodell. Det är ett faktum att dessa två linjer finns i nuvarande trafikupplägg. Även om man i ett nytt scenario slopar dessa två måste man ändå beakta behovet av den kapacitet som de sammantaget gett.

Norra linjens trafik har fungerat så att ms Alfågeln trafikerat Hummelvik-Torsholma med 36 bilplatser och tvärgående linjens ms Ejdern med 18 bilplatser som trafikerat Långnäs-Snäckö. Där ges möjlighet att köra över Kumlinge och ta Bogöy vidare till Torsholma. Tillsammans har dessa två linjer servat den norra skärgårdens behov.

Salminen behöver därför räkna med hur kapaciteten ska räcka till om endast Alfågeln ska sköta norra linjen. Detta har oppositionen insett och föreslagit ett större fartyg på rutten. Då finansutskottet försökt få klarhet i om man då räknat på ett nybyggt fartyg (70 bilplatser) eller ett begagnat (i likhet med Ådan, inköpt som Fedjefjord från Norge och som inte är isförstärkt) så har svaren varit tvetydliga. Utskottet räknade då på bägge förslagen. En begagnad färja till norra linjen (investering 5 miljoner) skulle innebära en kostnad på om 385 miljoner för 15 års trafik och med en nybyggd färja (investering 50 miljoner) landar kostnaden på 420 miljoner. Båda scenarion ligger betydligt högre än det som LR föreslagit.

Angående utsläppsrätter så är det en kalkylerad risk att de införs och även omfattar utsläpp från åländsk sjötrafik. Faktorn utsläppsrätter finns med i bägge modeller, en lägre kostnad i ett scenario där utsläppen minskar och ett högre i ett scenario som fortsätter med fossildrift. Även om man exkluderar faktorn ur kalkylerna så påverkar det inte slutsatsen.

Hur man vänder och vrider på siffrorna så är landskapsregeringens förslag det ekonomiskt mest fördelaktiga. Det innebär också utvecklingsmöjligheter i form av elektrifiering, förnyelse av flottan, skalbarhet, ökad säkerhet och flexibilitet. Målet är att säkerställa en bra trafik för skärgården i 15 år framöver med minskad risk för trafikstörningar.

Det är illa att Salminen misstänkliggör förvaltningens siffror som ligger till grund för beslutet. Skärgårdstrafik 2030 minskar driftskostnaderna betydligt. Det underligaste är att moderaterna, som säger sig värna landskapets ekonomi, inte gav sitt stöd till förslaget utan förespråkar en dyrare modell.

Camilla Gunell (S)