Insändare

”Hela regelverket behöver ses över med ett ordentligt nytänkande och en kraftig förenkling av det”, skriver insändarskribenten om bokningsreglerna för skärgårdstrafiken som nu gör att hon nu funderar på att skriva hushållet i Helsingfors.

Så här ska det väl inte vara, ansvarig minister?

Ett akut insjuknande på en person mantalskriven i Brändö – men med finskregistrerad bil – ställde till det i ombokningen av färjan, skriver insändarskribenten.

Publicerad

Skicka in en insändare

För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.

Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).

Vi är en tvåpersonersfamilj, som hälften av året är bosatt på Brändö, andra hälften i Helsingfors. Eftersom vi därför gärna betalar skatt till Åland och Brändö kommun, har vi löst frågan genom att vara mantalsskrivna på var sin ort, min man på Brändö och jag i Helsingfors. Min man lider av en allvarlig ögonsjukdom, som han vårdas för i Mariehamn.

Vår bil är registrerad på fastlandet i bådas namn, eftersom det då är lättare att få boendeparkering i Helsingfors. Döm om min förvåning, när vi för någon vecka sedan på kort varsel måste ta oss till Mariehamn, men inte kunde få en skärgårdsplats för att bilen inte har åländskt registernummer. Det var en ny regel som hade trätt i kraft, en bland många, många, som avsevärt försvårar vår vardag på Brändö.

Min man duger som skattebetalare på Brändö, men alltså inte till att få en skärgårdsplats på färjorna.

Förra veckan blev min man akut sjuk och vi måste snabbt ta oss till sjukhuset en dag tidigare än planerat. Jag var tvungen att göra en ombokning, men eftersom den nya resan skedde ”för sent”, måste jag betala 20 euro. Följande dag var vi enligt tidigare bokningar på väg hem, men i stället måste vi stanna i Mariehamn ytterligare ett dygn, med nya ändringar i bokningarna.

Och dagen därpå skedde samma sak, då vi skickades till Uppsala och vi igen måste ändra våra bokningar. Tursamt nog var det inte veckoslut, så jag kunde sköta ärendet på Ålandstrafikens kontor. Tjänstemännen där var vänliga och tillmötesgående och förstod situationen. Samtidigt önskade de att jag av sjukhuset skulle begära ett intyg över att min man hade varit patient där, det vill säga uppvisa ett skriftligt intyg över att vi inte fuskade, för sådana är reglerna.

Kan det vara vettigt, att sjukhuset, det vill säga en åländsk myndighet, ska vara sysselsatt med att skriva ut intyg åt en annan åländsk myndighet, Ålandstrafiken? Det hör knappast till sjukhusets primära uppgifter. Detta dessutom i en situation då vi verkligen hade annat att tänka på än att ordna fram ett diffust intyg.

Alla som bokar en plats intygar att de har läst reglerna och godkänt dem innan bokningen träder i kraft, som du, infrastrukturminister Camilla Gunell, väl vet. I motsats till många andra, har jag faktiskt plöjt igenom den djungel av regler som Ålandstrafiken har skapat och lagt ut på webben. Det är en imponerande detaljrikedom, men den är inte tänkt att betjäna dem som använder sig av Ålandstrafikens tjänster, utan man får närmast känslan av att den finns för att tvärtom göra livet krångligare för dem.

Hela regelverket behöver ses över med ett ordentligt nytänkande och en kraftig förenkling av det!

För oss återstår nu att allvarligt överväga att sluta betala skatt på Brändö/Åland och skriva oss båda i Helsingfors. Vi räknas ju ändå inte som riktiga ålänningar. Det känns inte trevligt, eftersom vi gärna har betalat skatt där vi tillbringar hälften av vår tid och för övrigt trivs bra.

Gunborg Gayer

Deltids-Brändöbo