Dags att få självstyrelsereformen i mål

Samtliga utlåtanden har nu inkommit efter remissrundan där olika instanser fått ge sina kommentarer till utkastet till förslag av ny självstyrelselag. Bland utlåtanden finns såväl konstruktiva förbättringsförslag, juridiska problematiseringar som rent politiska åsikter.

Det är viktigt att i detta skede sätta de rent politiska åsikterna åt sidan, också om de kommit från olika ministerier. Förslaget är en kompromiss där de politiska åsikterna redan framkommit många gånger. Att de nu bara upprepas en gång till bör därför inte ges någon vikt eftersom det skulle urholka förlaget.

Ett exempel är finansministeriets kritiska utlåtande som måste ses i ljuset av att ministeriet också var emot höjningen av klumpsumman från 0,45 procent till 0,47 procent under förra mandatperioden. Den gången gick den politiska ledningen emot finansministeriets tjänstemannaåsikt, och på samma sätt måste man göra nu mot vissa ministeriers utlåtanden eftersom man annars aldrig kommer i mål.

I flera utlåtanden har det framkommit konstruktiva förbättringsförslag eller förslag på förtydliganden. Dessa uppdateringar bör snabbt kunna göras i lagförslaget eftersom det är i allas intresse att lagen blir så tydlig som möjlig. Det är också en av huvudmålsättningarna med en utlåtanderunda.

Den svåraste biten att hantera gäller de juridiska ställningstagandena av vissa sakkunniga som väger tungt, exempelvis Högsta domstolen. Alla de måste hanteras på ett sätt där man hittar vägar framåt och där argumenten håller för den kommande riksdagsbehandlingen. I den kommer man nämligen begära utlåtanden av en rad grundlagsexperter och då måste den juridiska grunden vara tillräckligt stabil och hålla.

Det som varit positivt nu i det senaste skedet av revisionen är att man haft med Gustav Bygglin, tidigare domare i Högsta domstolen, Emil Waris, nuvarande domare i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Palmgren, tidigare Ålandsansvarig i justitieministeriet samt förra landshövdingen Peter Lindbäck. De har alla haft den erfarenhet, kunskap och nödvändiga tyngden för att ha hittat nya juridiska lösningsförslag.

Det är viktigt att justitieministeriet med låg tröskel använder sig av de personerna också i den fortsatta beredningen av förslaget. Med tanke på att tiden är knapp är det också viktigt att ministeriet har beredskap att involvera sin tjänstemannaledning med kanslichefen i spetsen så att man nu sätter in det tyngsta artilleriet för att få reformen i mål. Det är något jag också framfört i mina samtal med Ålandsminister Anna-Kaisa Ikonen och som vi diskuterat med landskapsregeringen. Inga ändringar kan heller få göras utan åländskt godkännande.

Ibland har arbetet med självstyrelselagen känts ganska ensamt på Åland. Åland har kommit med förslag, och vissa ministerier sagt nej utan att motivera varför. Det har skapat frustration. Det är därför viktigt att hela tiden påminna att det inte bara får bli Ålands eget ansvar att utveckla självstyrelsen, utan att det också är hela Finlands och statsförvaltningens ansvar.

Nu är man nära och bara man lyckas gräva fram tillräckligt mycket kraft och vilja nu på slutrakan kommer man lyckas få förslaget till riksdagen. Före det borde man ännu komplettera förslaget med en lösning för den ekonomiska zonen med hänvisningen till riksdagsbehandlingen i våras så att också den självstyrelsefrågan kan lösas samtidigt och där det funnits en konkret kompromiss på bordet.

Mats Löfström