Oviss framtid för AI, men viktigt att följa tåget

Sedan Open AI lanserade Chat GPT i slutet av november 2022 har generativ AI fullkomligt exploderat och praktiskt taget blivit en del av vardagen då en enkel Googlesökning i dag kompletteras med ett genererat AI-svar.

AI:s framfart är inte utan sina baksidor. Visst, det går fort att skapa text, bilder och video men resultatet är inte alltid det bästa. AI slop, termen som beskriver ofta dåligt genererat material, syns allt oftare i reklam där företag valt att generera material med tvivelaktig kvalitet för att det helt enkelt är snabbt och billigt. Ser man på akademin kan anslag om forskningsmedel som förut fick kanske 30 ansökningar i dag få upp emot 200, AI:n skriver texten åt dig. Utöver det så har AI blivit en viktig bricka inom politiken. Den största tillverkaren av hårdvara för AI, Nvidia, var länge förbjuden att sälja sina bästa chip till Kina av USA. I dag får de sälja men med höga tullavgifter. Amerikanska företag som Open AI, Anthropic och Google är de företag som tillverkar de bästa AI-modellerna. Kina å sin sida är klart störst vad gäller öppna modeller, det vill säga modeller som vem som helst kan ladda ner och drifta på sin egen dator. Utvecklingen går i en rasande takt och det kommer nästan dagligen modeller som sägs vara smartare och snabbare än sina föregångare. Europa ligger efter på AI-området även om franska Mistral är en relativt stark spelare.

Man kan med säkerhet säga att AI är här för att stanna, men hur landskapet kommer se ut i framtiden är högst oklart. Företagen som utvecklar modellerna har svårt att hitta lönsamhet och höjer sina priser medan Nvidia värderas till rena fantasisumman 5 biljoner dollar. Jag är sannerligen ingen makroekonomisk expert men känslan att vi är i en AI-bubbla är svår att bli av med. Tittar man ett år bakåt i kalendern så presenterades otaliga cirkulära avtal där Nvidia lovade investera pengar för att till exempel OpenAI ska bygga ett datacenter, som sedan ska fyllas med hårdvara från Nvidia. Har man örat mot marken idag så märker man att dessa avtal ofta tyst avbryts istället.

Skrämselpropaganda från AI-företagen är idag i det närmaste gammal skåpmat. Under våren påstod Anthropic ha en modell som är så bra på kodning att de inte vågar släppa den. Med den hade vem som helst kunnat hacka vilket IT-system som helst, mer eller mindre, enligt Anthropic. Vid skrivande stund verkar det som att modellen ska släppas i alla fall. Vad hände på bara några veckor? Kanske var farhågorna reella vid tidpunkten eller kanske de försökte vinna marknadsandelar genom att spä på myten om sig själva.

Påståendet att yrkesgrupper helt kommer ersättas av AI har alla hört. Det är ett påstående jag inte ger mycket för. Likt många tekniska revolutioner innan, så är AI, och kommer så förbli, ett verktyg som effektiviserar många jobb, men samtidigt vara långt ifrån att ersätta.

Strax innan jul avslöjades att Arbetsförmedlingen i Sverige använt ett kinesiskt AI-verktyg som misstänktes läcka persondata till Kina. Flera chefer och anställda stängdes av i flera månader. Vad hade då Arbetsförmedlingen gjort? I ett internt projekt hade man utvärderat en öppen modell utvecklad av ett kinesiskt företag. Utan att djupdyka på tekniska detaljer så är en modell de siffror som genererar ett svar baserat på din prompt. Modellen i sig har ingen gömd kod som kan läcka data. Arbetsförmedlingens agerande och rapporteringen kring den visar på en bristande teknisk kompetens. Ett visst mått av skepsis och försiktighet är förstås bara hälsosamt men man får för den sakens skull inte förblindas av den.

Ovan historia visar på vikten av att beslutsfattare håller sig à jour med utvecklingen. Den dag en åländsk politiker behöver fatta ett liknande beslut hoppas jag man tar ett välinformerat beslut i stället för ett hafsigt felbeslut baserat på okunskap.