Också mikroklimat har betydelse

Conny Häger och Anders Gustafsson har insändare den 23, 25 och 26 juni bemött min insändare om oplanerbar el. Jag bemöter deras punkter nedan.

Häger liksom Gustafsson hakar upp sig på att jag har en referens till organisationen EIKE. Anledningen att jag tog med dem är att de presenterar en intressant sammanställning om fördelning av torka och vindkraft i Tyskland. Det innebär inte att jag delar deras syn på klimatförändring. Häger anser att Harvard-studien inte visar någon klimatpåverkan, men också mikroklimatet har betydelse och studien visar på temperaturhöjningar både natt och dag. Både professor Egil Kaas vid Danmarks Meteorologiska Institut och C.L. Archer framhåller att vindkraften skapar torka, det är också en del av klimatet.

När det gäller muddermassor gränsar Vågskär och Sunnanvind till varandra. Ilmatar anger tre möjliga typer av fundament, fackverk, monopile och gravitationsfundament utan variationer i mängden muddermassor. Det är alltså fullt relevant att skala upp behovet av muddring. Tror Häger att flytande fundament är ett alternativ i isbelagda farvatten? Kostnaden för sådana är dessutom mycket högre än för fasta fundament.

För att hantera de tekniska problemen med oplanerbar el, har Svenska Kraftnät behövt öka sin upphandling av stödtjänster från cirka 500 miljoner kronor till över 8 miljarder i dag. Detta för att hantera problem med frekvensstabilitet, spänningsstabilitet och reaktiv effekt, som vind- och solkraft medfört. En ständigt varierande elproduktion ställer stora krav på balansering, annan produktion ska hela tiden kompensera variationerna. Vet Häger vad energilagring kostar, jämför ett Tesla-batteri? Vätgaslagring är tekniskt och ekonomiskt uteslutet.

Vindkraft på land i Sverige går med förlust, se studier av Christian Snadström. Havsbaserad vindkraft kräver elpriser runt 2 kr (ca 0,2 €) för att gå runt. Läs Prof. Gordon Hughes rapporter. Forsmarks kärnkraftverk producerar el för knappt 25 öre (0,02€)/kWh. Planerade vindkraftanläggningarna Gamma A och B utanför Ijmuiden, Holland, måste vardera ha ca 4 miljarder € i stöd för att byggas, dessutom driftsstöd på 0,103€/kWh. Vindkraft har en livslängd på ca 20 år, kärnkraftverk ungefär 80 år. Markbygden vid Piteå skulle leverera lika mycket energi/år som ett kärnkraftverk och kostnaden beräknades vara i samma storlek. Redan en konkurs och aldrig helt färdigbyggt.

Kärnkraft behöver inte subventioner för driften. Blanda inte ihop statliga garantier, lån och delägarskap med subventioner. På grund av osäkra politiska förhållanden (plötsligt stopp för kärnkraft igen) måste finansiärer få kreditgarantier för att kunna investera. Lagringen av avfallet betalas av kraftverken löpande, inga stödpengar.

Det är intressant att det på Åland finns personer med sådant expertkunnande att de direkt kan avgöra trovärdigheten i en vetenskaplig rapport och avfärda utlåtanden från professorer. Debatten avslutas för min del.

Jan Grönstrand

Genom denna insändare sätter Ålandstidningen punkt för den här replikväxlingen.