Liten ö, stora digitala ambitioner

Hösten 2024 antog landskapsregeringen nya målsättningar och riktlinjer för digitaliseringen. Syftet är att använda digitala verktyg för att förenkla ålänningarnas vardag, införa moderna arbetssätt, öka effektiviteten och rättssäkerheten samt erbjuda offentliga tjänster dygnet runt. Det är ambitiösa och välkomna mål. Men varför digitalisering över huvud taget, och varför är det nödvändigt just för Åland?

Vi lever redan i en digital tid och medborgarna förväntar sig smidig service online, dygnet runt och oavsett var man bor. För Åland, med befolkningen spridd över öar och resurserna begränsade, är digitala lösningar nyckeln till likvärdig service. En effektiv e-förvaltning ökar nyttan och sparar tid för både invånare och myndigheter. Men digitalisering får aldrig bli ett självändamål. Tekniken måste skapa verklig nytta. Nya system är värdelösa om de inte faktiskt förenklar och förbättrar för användarna, annars riskerar de bara skapa frustration. 

Rätt infört kan digitalisering öka servicegraden, säkerställa att alla får lika behandling hos myndigheterna och göra vardagen enklare för oss alla. Åland har dessutom goda förutsättningar för den digitala omställningen. Infrastrukturen är väl utbyggd, med både fiber- och 5G-täckning, och 97 procent av befolkningen har tillgång till internet. Vår litenhet kan bli en styrka där beslut kan fattas snabbt och lösningar skräddarsys för lokala behov tack vare självstyret.

Samtidigt finns utmaningar. Resurserna är begränsade och stora it-satsningar kräver mycket pengar och kompetens, och att få alla att hänga med är en knivig uppgift. Vår autonomi betyder också att Åland måste koppla upp sina system mot Finlands vilket inte alltid är lätt när lagar och teknik skiljer sig. Men vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Det är klokt att dra nytta av rikets lösningar, till exempel att Åland använder Finlands elektroniska legitimation i stället för att utveckla en egen.

Färöarna, med 50.000 invånare, kan tjäna som inspiration. 2015 drog de i gång programmet Talgildu Føroyar (”Digitala Färöarna”) som införde en egen medborgarportal (Vangin) och säkrar dataflöden mellan myndigheter. I dag är Färöarna ett modernt digitalt samhälle där medborgarna enkelt kan sköta ärenden online. Det visar att storleken inte behöver vara ett hinder för digital utveckling. Lärdomen är att man kan tänka stort även i ett litet samhälle, men då krävs samarbete. Ingen aktör på Åland kan digitalisera ensam. Vi måste göra resan tillsammans.

För att de nya digitaliseringsmålen inte ska stanna på papperet krävs framför allt tre saker. För det första behöver vi uthållig politisk vilja och tydligt ledarskap. Digitalisering är ingen snabbfix, det kräver långsiktighet och konsekvent prioritering. Utan kontinuitet och resurser riskerar även de mest ambitiösa planer att rinna ut i sanden. För det andra måste vi fokusera på människorna, inte bara tekniken. Nya system gör ingen nytta om de inte används, och därför behöver vi satsa på utbildning, stöd och förändrade arbetssätt så att alla kan följa med i utvecklingen och ingen lämnas efter digitalt. För det tredje krävs bättre samarbete och öppenhet. Myndigheter och kommuner behöver utveckla tjänster tillsammans i stället för att arbeta var och en för sig. Genom att dela erfarenheter, använda öppna lösningar där det är möjligt och lära av andra samt återanvända det som redan fungerar i stället för att bygga allt från grunden kan vi nå längre, snabbare och med större effekt.

Som litet samhälle kan Åland agera snabbare och mer samlat än stora länder, om vi vill. Vår styrka är förmågan att samarbeta och hitta pragmatiska lösningar. De nya digitaliseringsmålen och riktlinjerna är inspirerande och om vi tar vara på samarbetsandan kan vi förvandla dem från ord på papper till verklighet.