Ledare
Mer än var tredje person som arbetar på Åland gör det inom offentlig sektor. Andelen är sex procentenheter högre än i Finland och Sverige.
Daniel Eriksson
Åland lever över sina tillgångar
Offentlig sektor » De offentligt anställda blir fler, samtidigt som tillväxten i den privata sektorn är svag. Det är en utveckling som riskerar att leda till stagnation, ökande skuldsättning och i förlängningen hårda nedskärningar i den offentliga servicen. Ändå fortsätter Åland att blunda. Varför?
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Ålandstidningen rapporterade förra veckan att mer än var tredje ålänning jobbar för det offentliga. Andelen är sex procentenheter högre än i Finland och i Sverige och den siffran bara fortsätter öka.
Visst kan en del av den här utvecklingen skyllas på litenheten och behovet av en större apparat på grund av att vi har egen lagstiftning. Men det är den enkla förklaringsmodellen. Den mer obekväma sanningen är att det under lång tid funnits för lite ekonomiskt ansvarstagande i politiken. Självstyrelsen har inte i första hand använts för att bygga effektiva system anpassade för åländska förhållanden, utan ofta för att kopiera lösningar från större länder – samtidigt som kostnaderna tillåtits växa. Och allt har ju gått bra så länge det åländska näringslivet gått bra och kunnat fortsätta leverera skatteintäketer. Men säg det som varar för evigt.
Att Åland har en stor offentlig sektor har sin grund i att vårt samhälle har haft ett högt välstånd, vilket medfört att Åland har kunnat ha såväl hög servicenivå som småskalighet. Utvecklingen är på det sättet inte obegriplig, men det håller inte längre.
Självstyrelsen har inte i första hand använts för att bygga effektiva system anpassade för åländska förhållanden, utan ofta för att kopiera lösningar från större länder – samtidigt som kostnaderna tillåtits växa.
Åland måste effektivisera den offentliga sektorn
- Mer än var tredje ålänning arbetar i offentlig sektor, vilket är en högre andel än i Finland och Sverige. Artikeln menar att utvecklingen inte bara beror på självstyrelsen, utan också på långvarig brist på ekonomiskt ansvar i politiken.
- En viktig fråga i texten är behovet av en effektivare offentlig sektor som utgår från åländska behov. Tillfälligt höga skatteintäkter räcker inte, när den privata sektorn är svag och kostnaderna fortsätter att öka.
Den här faktarutan har skapats av Labrador AI och korrekturläst av en journalist.
För som professor Edvard Johansson sade till Ålandstidningen så har det funnits pengar på Åland, vilket gör att det offentliga har inte haft kniven mot strupen på samma sätt som i till exempel Finland och Sverige, men nu är kniven här.
På ett sätt har verkligheten nu hunnit ikapp Åland och vi ser ett trendbrott där nedskärningar redan påbörjats. Men det sker långsamt samt under tryck. Det blir tydligt i landskapsregeringens bokslut där årsverken fortsätter öka.
Samtidigt finns det politiker som tycks luta sig mot tillfälliga intäkter. Att skatteavräkningen blev 38 miljoner euro högre än väntat beror i huvudsak på kapitalinkomster grundade på enskilda företags framgångar. Det är intäkter som varken är stabila eller möjliga att bygga en långsiktig politik på.
Åland befinner sig i en rävsax. Invånarna är vana vid en hög servicenivå, vilket gör varje förändring politiskt känslig. Samtidigt är matematiken obönhörlig: en krympande privat sektor urholkar skattebasen, medan en växande offentlig sektor driver kostnaderna. Lägg därtill en åldrande befolkning och det blir tydligt att det handlar om ett strukturellt problem, inte en tillfällig svacka.
Den offentliga sektorn måste bli mer effektiv, med tydliga prioriteringar, digitalisering, privatisering och ökad produktivitet som grund. Men Åland behöver även en aktiv politik för privat tillväxt, men det återkommer vi till i kommande ledare.
Däremot är det viktigt att i denna veva poängtera att det inte är självstyrelsen i sig som är problemet till en hög kostnadsnivå inom offentlig sektor. Självstyrelsen i sig är inte orsaken till de höga kostnaderna, även om det ibland antyds i debatten. Problemet ligger i hur den används.
Därför är det hög tid för våra politiker att ta upp spegeln och se hur man nyttjat självstyrelsen på bästa sätt för att få en effektiv och bra förvaltning med individen i fokus. En ledtråd kan vara att inte kopiera stora staters system och gång efter annan leta efter etablerade lösningar på annat håll utan att bygga utgående från åländska behov och resurser. Det finns en enorm styrka i det, men det kräver ändrat fokus från våra politiker samtidigt som de ska våga skära ner på den offentliga servicen.
