Åland behöver mer än vackra ord om tillväxt

Förra veckans tillväxtmeddelande var, som denna ledarsida tidigare konstaterat, ett steg i rätt riktning. 

Tidigare har det varit alltför lite fokus på hur Åland konkret ska kunna stärka sin attraktionskraft i en omvärld där konkurrensen om kunskap, företag och kapital hårdnar. Men meddelandet skaver samtidigt för många företagare. Förslaget upplevs av flera som verklighetsfrånvänt. En verklighet som präglas av svårigheter att få varor, skattegräns, sviktande konsumtion, producentansvar, höga kostnader för el, hårda åländska myndighetskrav och höga skatter. 

Näringsminister Jesper Josefsson (C) konstaterar i tidningens senaste ledarpodd att grunden till en bra näringslivspolitik även ligger i offentlig service. Till exempel är bra skolor viktiga för att höja attraktionskraften. Men det är bara en hygienfaktor av många. För oavsett hur bra skolor vi har så är det inte enbart de som kan vända på utvecklingen.

Innan vi går in på vilka konkreta insatser som finns behöver vi slå hål på några myter. Myterna om Ålands förträfflighet. Vi ska vara stolta och tro på oss själva, men om vi inte ser sanningen för vad den är kan vi inte få till de rätta åtgärderna.

Visst är Åland vackert, men ärligt talat brottas Åland med sin attraktionskraft. Vi kan inte komma ifrån att vi behöver betydligt bättre kommunikationer. Fler dagliga avgångar med flyg till fler destinationer behövs. Snabbrutterna över Ålands hav måste också de bli fler. 

En annan myt är Ålands förträfflighet inom vård, skola och omsorg. Visst har vi bra skolor och daghem, men det har man även på annat håll. Mycket beror på vem vi jämför oss med. 

Myten om det finansiellt framgångsrika Åland behöver också utmanas. Åland var under 80- och 90-talet de mest välmående regionerna i Europa, med en bnp‑nivå långt över både Finland och Sverige. Men utvecklingen de senaste 10–15 åren har varit svagare än i övriga Norden.

Ytterligare en myt är den om det entreprenöriella Åland. Vi har förvisso många företag men de minskar i antal och antalet konkurser har nått den högsta nivån sedan 2003.

Det här var inte positivt tänker säkert några av er. Nej, det är inte positivt, men det är vad det är. Frågan är vad vi gör åt detta och om vi är beredda att skifta fokus, för tyvärr är det bråttom. Många företag slåss i detta nu för sin överlevnad.

Vad borde man då göra? Utmanarrätten som nu lyfts av landskapsregeringen (LR) är rätt väg att vandra, likaså delegationsresor och planerna på en ny riskkapitalfond. Samtidigt måste LR  jobba internt. Ta bort alla extra pålagor som LR ålägger de åländska företagen. LR och lagtinget måste inför varje ny lag och riktlinje fråga sig hur de kan göra det enklare för företagen. Lagstiftningsbördan måste ner. Landskapsägda företag och myndigheter måste sluta springa över ån för att köpa lösningar på annat håll när samma tjänster erbjuds på Åland. För även om de åländska lösningarna i vissa fall kan vara lite dyrare är det samhällsekonomiskt bättre att köpa åländskt. Det är hållbarhet på riktigt. 

Vidare behöver kommuner och LR se över hur man kan skapa förutsättningar för åländsk industri. Billiga tomter och låga avgifter för el, vatten och avlopp. Inte göra som staden, som täljer guld med sitt energibolag. Bara som exempel.

Meddelandet är bara en början och det måste leda till konkreta insatser. Men för att det ska vara möjligt måste vi inse fakta och våga ta tag i saker på riktigt. 

Åland har med det nya avräkningssystemet stora möjligheter att dra nytta av ett framgångsrikt näringsliv. Skatteintäkterna stannar ju på Åland, så snälla politiker se möjligheten och låt meddelandet nu vara starten på något nytt. Det vinner vi alla på.