Kostnadsökningen inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) var det sista ämnet som avhandlades när Ålandstidningen ordnade den stora partiledardebatten på Sittkoffska gården på onsdagskvällen.
I runda slängar står hälso- och sjukvård för en tredjedel av landskapets budget. Även om de styrande under flera år arbetat för att kostnadseffektivera organisationen har det blivit precis tvärtom. Nästa år ökar nettokostnaderna med 2,9 miljoner till 99,7 miljoner euro. Detta samtidigt som LR presenterat minusbudgetar. Som grädde på moset blir befolkningen äldre och den psykiska ohälsan ökar.
Ekvationen av ökat behov och mindre pengar är minst sagt utmanande.
Det var också den här frågan debattens moderatorer Nina Smeds och Daniel Dahlén ville ha svar på: Hur ska Åland klara av utmaningen?
Det saknas inte idéer på hur hälso- och sjukvården kan utvecklas. Partiledarna hyllade den vård vi redan har och lyfte vikten av att höja produktiviteten och arbeta förebyggande.
Satsa nu för att spara sedan, alltså. Tidiga insatser är generellt sett alldeles nödvändiga för att minimera allehanda framtida problem, det är nog alla eniga om. Samtidigt är det nu landskapskassan sinar och underskottet växer. Hur mycket det än smärtar måste det till prioriteringar.
Fördelningspolitik när det är som allra svårast kanske. God vård och omsorg är en av grundbultarna i ett välfärdssamhälle – och något som vi alla ska vara stolta över att Åland kan erbjuda – och det ämne som alltid ligger i topp när väljarna ska ranka viktiga valfrågor.
Så. Ingen vill egentligen panta på vårdapparaten. Fullt naturligt. Men om man verkligen måste? ”ÅHS kostar mer och mer. Vad prioriterar ni bort?” frågade Nina Smeds partiledarna.
Men på den raka frågan kom inga raka svar, bara förslag på hur man kan kostnadseffektivera. Marcus Måtar (Ob) var den enda som svarade någorlunda konkret när han föreslog att man ska slopa ÅHS-styrelsen. Samtidigt var han beredd att ge ledningen mer resurser, och anställa en person med god kunskap om vård, ekonomi och förvaltning i uppdrag att slimma organisationen.
Den här ledarsidan har sagt det förut, men det tål att upprepas: väljarna måste få något konkret att ta ställning till. Utveckling och visioner i all ära, men när verkligheten kommer emot kan politikerna inte ducka tuffa beslut.
En av ÅHS stora utmaningar är personalen, eller snarare bristen på densamma. Det här är ett problem som organisationen delar med liknande organisationer både öster- och västerut. Precis som flera av partiledarna sade är god personalpolitik a och o för att rekrytera och behålla personal. Det blir, som MSÅ:s Wille Valve, tillika styrelseordförande för ÅHS, sade billigare att anställa än att hyra dyra stafettläkare.
Katrin Sjögren (Lib) och Veronica Thörnroos (C), både utbildade sjukskötare och troligen med ett väljarstöd från vårdpersonal i ryggen, ifrågasatte alla ”chefsskikt”. Sjögren konstaterade också att personalpolitiken i dag ”knarrar”, och menade att man behöver lyssna mer på sjukskötarna för att få förslag på hur man sparar pengar utan att försämra vården. Fantastiskt om det vore så enkelt.
Att prata med berörda är en god idé, men det är lite att skjuta ansvaret ifrån sig.
Sist och slutligen landar allting i vilken vård ÅHS ska erbjuda ålänningarna. Ska vi ha ett sjukhus med många olika specialiteter, eller bara ett akutsjukhus? Ska man köpa mer tjänster av privata aktörer, eller utöka vården utanför Åland?
Sedan en månad tillbaka utreds just de här frågorna av landskapsläkaren tillsammans med ÅHS, vilket Thörnroos lyfte under debatten.
Det är ett väldigt viktigt arbete. Åland kan inte med sin litenhet erbjuda precis allt, man måste prioritera. Politikerna tvingas förr eller senare ta tag i den frågan.
Sandra Widing
tel: 26697
