Hur ska vi ska få ålänningar att vilja söka till sjöfartsprogrammen? Ett snabbt och enkelt svar är: Vi måste bli ett attraktivt alternativ. Men det är ett perfekt festtalssvar som inte säger något om man inte öppnar upp det. Från min position ser jag problemet från Högskolan på Ålands synvinkel. Det finns säkert andra synvinklar, vilket kan ge en konstruktiv debatt.
Vi börjar från den enklaste ändan, att vara ett alternativ. Vid Högskolan på Åland har vi sjöfartsutbildningar inom programmen för elektroteknik, maskinteknik och sjökapten. Alla tre programmen har ett intag på 20 studerande var. De övriga utbildarna i Finland är Novia i Åbo, Samk i Raumo och XAMK i Kotka. Alla tre har sjökaptensutbildning, Novia på svenska och engelska, Samk och XAMK på finska. Novia har maskinteknik på engelska, Bachelor of Engineering, Maritime Technology och Samk på finska. XAMK har både utbildning på maskin- och elteknik. I Sverige finns sjöfartsutbildning på högskolenivå vid Linnéuniversitetet och Chalmers.
De åländska sjöfartsutbildningarna bör också vara ett attraktivt alternativ till alla andra utbildningar på högskolenivå i Finland och Sverige.
Andelen åländska sökanden till sjöfartsprogrammen i förhållande till totala antalet sökande varierar årligen men ligger på en nivå kring 50 procent eller lägre. Vilka är då de ålänningar som ska attraheras av sjöfartsutbildningarna? Ser vi Åsubs statistik över ungdomarna som utexaminerats från andra stadiet, Ålands yrkesgymnasium och Ålands Lyceum, så har det de senaste åren utexaminerats mellan cirka 300 och 350 personer. Av dem som har utexaminerats från yrkesgymnasiets sjöfartsutbildningar 2019–2023 fortsätter ungefär 30–55 procent med högskolestudier. Benägenheten att fortsätta med högskolestudier är högst bland vaktstyrmännen.
En del väljer att fortsätta vid någon annan högskola än Högskolan på Åland, men majoriteten väljer Högskolan på Åland. Från högskolans synvinkel kunde andelen som fortsätter med studier hos oss vara större men den kan inte höjas väldigt mycket eftersom de som har utexaminerats från yrkesgymnasiet också behövs hos rederierna. Det höjer inte heller det totala antalet som ser sin framtid inom sjöfarten. Vi behöver alltså få in nya personer som utbildar sig inom sjöfart.
Men räcker våra åländska ungdomar till att täcka det växande behovet av personer med högre utbildning på Åland? Jag är övertygad om att en viktig väg att gå är att få in fler studerande utifrån som väljer en karriär på ett åländskt rederi men att vi också behöver fler ålänningar inom sjöfarten.
Vad betyder det då att vi är attraktiva? Det är en mycket svårare fråga då det är en subjektiv upplevelse hos dem som söker en studieplats. Eftersom vi behöver sökande utifrån och med olika bakgrund så kommer vi att ha flera olika synpunkter på vad ett attraktivt alternativ är. Det vi på högskolan kan göra för att vara attraktiva för ett brett spektrum av sökande är att skapa utbildningar som kan erbjuda något för alla.
I det studieplansarbete som vi gör nu ser vi på vilka potentiella sökande vi har, de som kommer direkt från andrastadiet lokalt, från Finland eller Sverige och de som arbetat några år efter yrkesutbildningen och vill vidareutbilda sig. Vi bygger upp nya flexiblare studieplaner för att attrahera studerande med olika bakgrund och olika livssituationer. Tillsammans med yrkesgymnasiet har vi också diskuterat möjligheten till en smidig lärostig från gymnasiet till högskolan.
Men när sökande väljer studieplats är det inte enbart studieprogrammen, studiernas innehåll och uppbyggnad som är avgörande. Unga sökande vill eventuellt ut i världen för att få nya erfarenheter. De kanske också söker ett spännande studieliv. För att locka den här rörliga delen av sökande att välja Högskolan på Åland, oberoende av program, behöver det finnas förmånliga studiebostäder och andra studieförmåner.
Här kommer vår studerandeförening Skåhla in som en viktig part för att skapa ett aktivt studieliv, förhandla om förmåner till sina medlemmar och så vidare. Mariehamns stads aktivitet behövs för att skapa en fungerande studiestad med studerandevänliga miljöer och bostäder.
Sedan gäller det att få kommande sökande att välja sjöfart. Här spelar branschen en stor roll i att skapa en positiv syn på sjöfarten som arbetsplats. Högskolan och gymnasiet måste synliggöra de utbildningsmöjligheter som finns.
Lösningen på problemet hur vi ska få ålänningar att vilja söka till sjöfartsutbildningarna är att vi fortsätter med det arbete vi gör för att utveckla studieprogrammen och att vi alla arbetar för att skapa en positiv bild av studierna och branschen. Mycket görs redan men vi kan säkert göra mera tillsammans.
Patric Granholm
Vice rektor Högskolan på Åland
