Den 27 januari 1945 befriades fångarna i nazisternas förintelseläger Auschwitz-Birkenau. År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag för att hedra minnet av alla som mördades under Förintelsen och de som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde.
Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Också romer och polacker utsattes för folkmord grundade på rasistiska föreställningar. Därutöver förföljde, fängslade och dödade Nazityskland tusentals andra människor, bland annat många funktionsnedsatta och homosexuella.
Numera föreställer vi oss gärna Förintelsen som en lite overklig industriell mordkampanj utförd i effektiva dödsfabriker. Men faktum är det typiska Förintelsemordet inte skedde i dödslägrens gasugnar, utan i form av nackskott ute i skogen, som historikern Dan Stone beskriver i sin omskakande bok ”The Holocaust. An unfinished history”.
I mars 1942 levde fortfarande mellan 75 och 80 procent av Förintelsens offer. I mars 1943, då man började använda de nya effektiva gaskamrarna och krematoriet i Birkenau, var 80 procent redan döda. Det typiska offret dödades nära sina hem.
Att betrakta Förintelsen som en industriell kampanj förvanskar bilden, även om det förekom i exempelvis Auschwitz som var en kombination av koncentrationsläger, utrotningsläger och slavarbetsläger. Det huvudsakliga utrotandet utfördes av mordkommandon som reste runt och sköt ihjäl människor. De hade dessutom inga problem med att få frivilliga från lokalbefolkningen att hjälpa till. Den som vägrade delta i mördandet slapp repressalier. Det fanns alltid andra som ville.
Det är otäckt hur enkelt det är att med skicklig propaganda dela in människor i olika kategorier och sedan avhumanisera dem. Se på hur många dödsoffer den revolutionära kommunismen skördade i exempelvis Sovjet, Kina och Kambodja.
Antisemitismen har genom historien visat sig vara ett ovanligt effektivt gift som lätt låter sig anpassas till olika politiska kontexter och samhällstyper. Antisemitism är precis som andra sorters rasism en enkel men irrationell utväg för att få skylla på någon annan.
I dag frodas de antisemitiska idéerna öppet bland högerextrema, inom extremvänstern, i islamistiska och högerkristna miljöer. Det finns knappast en konspirationsteori värd namnet som inte har antisemitiska undertoner. Förgiftade vacciner, det stora folkutbytet, kändisar som äter spädbarn för att hålla sig unga – alla dessa galna påhitt landar förr eller senare i att världens styrs av en judisk världskonspiration.
Det här behöver vi minnas i en tid där myter och propaganda sprids blixtsnabbt på nätet och där fördrivning av och mord på civilbefolkning blivit ett alldeles för vanligt sätt att föra krig.
Men samtidigt: Legitim kritik mot Israels förda politik är inte detsamma som antisemitism. Terrororganisationen Hamas massaker på och kidnappningar av civila israeler den 7 oktober var en terrorhandling och den värsta pogrom Israel upplevt sedan Förintelsen. Men Israels brutala motattack i det tättbebyggda Gaza saknar alla proportioner. Utan att ha lyckats skada det nedgrävda Hamas soldater nämnvärt, amerikanska underrättelseuppgifter talar om att cirka 30 procent av Hamas styrkor har slagit ut hittills, har Israels bombardemang i stället dödat en stor mängd civila palestinier.
Minst 25.000 palestinier har dött sedan krigsutbrottet, enligt det Hamaskontrollerade hälsoministeriet i Gaza, vars uppgifter stöds av FN-organ som WHO och FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp OCHA. Enligt en tidigare FN-beräkning är minst 70 procent av de döda kvinnor och barn. Kriget i Gaza är den dödligaste konflikten för barn på 20 år, uppger FN:s barnfond UNICEF.
Hamas är en hårdför terrororganisation som kontrollerat Gaza utan val sedan 2006. De har inskränkt de medborgerliga rätt- och friheterna och inrättat islamistiska sedlighetspoliser. Att man även bedriver visst socialt arbete bland Gazas annars så övergiva befolkning räcker inte för att kunna betrakta dem som en legitim politisk motpart. De tvekar inte att använda Gazaborna som levande sköldar när de bygger sina högkvarter under sjukhus. Hamas saknar djupt folkligt stöd, men betraktas som den enda kraft som just nu slåss för palestiniernas sak.
Israel har i många år fört vad som måste beskrivas som en rasistisk politik mot landets palestinier som särbehandlas på grund av sin etnicitet. På ockuperad mark har man inrättat ett system för etnisk separation där en etnisk grupp tillåts förtrycka en annan.
En tvåstatslösning är den enda rimliga lösningen på denna djupt tragiska situation. Men det kommer inte att bli verklighet så länge den korruptionsåtalade premiärministern Benjamin Netanyahu klamrar sig fast vid makten med hjälp av två de extrema bosättarpartierna Religiös sionism och Judisk kraft som båda vill ta över all palestinsk mark. Eller islamitiska terrororganisationer använder de civila palestiniernas lidande som utpressningverktyg mot ett Israel de vill utplåna.
Det är av största vikt att inte blanda ihop en nödvändig legitim kritik av Israels förda politik med det urgamla judehatet. Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Förintelsen ligger bara ett par generationer tillbaka i tiden.
Petter Lobråten
tel: 26 633
