Jävsfrågor ska redas ut innan beslut fattas, inte först när de hamnar i domstol.Pixabay
Jävet borde ha stoppat besluten från början
Jäv » Tre myndighetsbeslut är tillbaka på ruta ett efter en jävsfråga. Problemet borde ha fångats upp innan besluten fattades – inte när ärendena nästan två år senare skickas tillbaka för ny behandling.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Som Ålandstidningen rapporterade i måndagens tidning har Ålands förvaltningsdomstol upphävt tre fiskodlingstillstånd som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) beviljade sommaren 2024. Ärendena skickas tillbaka för ny behandling, medan frågan om gränserna för fosfor och kväve fortfarande är öppen.
Ulf Toivonen deltog i ÅMHM:s prövningsnämnd samtidigt som han satt i styrelsen för Fifax. Fifax odlar fisk på land, medan Kumlinge Forell och Brändö Lax gör det till havs, men domstolen bedömer att bolagen ändå verkar på samma marknad och kan ses som konkurrenter.
En styrelseledamot har ett tydligt ansvar att företräda sitt bolags intressen. Domstolen bedömer att Ulf Toivonens båda roller kunde väcka rimliga tvivel om opartiskheten, utan att slå fast att han faktiskt agerade partiskt eller försökte gynna Fifax.
Det är kärnan i jävsreglerna. De ska skydda förtroendet för besluten även när ingen kan visa att något otillbörligt faktiskt har hänt. Den som berörs av ett myndighetsbeslut ska kunna lita på att de som fattar beslutet står fria från lojaliteter som hör hemma någon annanstans.
I ett litet samhälle har kompetenta personer ofta flera uppdrag och rör sig mellan näringsliv, politik, organisationer och myndigheter. Det är både naturligt och ofta nödvändigt. Men eftersom det är kort mellan mötesborden behövs tydliga rutiner för när någon ska stiga åt sidan. ”Alla känner alla” kan förklara varför känsliga situationer uppstår, men det får inte bli ett frikort när myndigheter utövar offentlig makt.
Ålandstidningen
Nu får alla ta ett varv till. Företagen får fortsätta vänta, ÅMHM får göra om arbetet och den egentliga stridsfrågan om gränserna för fosfor och kväve är fortfarande öppen. När nästan två års process slutar med att alla får börja om blir det tydligt hur stora följder en jävsfråga kan få.
När nästan två års process slutar med att alla får börja om blir det tydligt hur stora följder en jävsfråga kan få.
Linda Blix
Det här försvagar också miljöarbetet. Stränga miljövillkor gör ingen nytta om besluten sedan faller på formella grunder. När processen brister flyttas fokus från utsläppen till jävsfrågan, och ännu mer tid går innan någon vet vilka villkor som faktiskt ska gälla.
Domen väcker en viktig fråga: hur såg ÅMHM:s rutiner för jäv ut när besluten fattades, och behöver de ändras? Ansvaret kan inte läggas enbart på den enskilda ledamoten. En myndighet behöver arbetssätt som fångar upp möjliga rollkonflikter i tid, så att frågan reds ut innan beslut fattas – inte först när besluten har överklagats och underkänts.
Alla kopplingar går inte att undvika. Men myndighetsbeslut ska inte behöva falla två år senare för att ingen drog i jävsbromsen i tid.
