För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Under våren behandlade finans- och näringsutskottet landskapsregeringens meddelande till lagtinget angående utvecklings- och hållbarhetsagendan. I utskottets betänkande framkommer referenser från ett tidigare betänkande 14/2013-2014 som hänvisar till bnp samt ekonomisk tillväxt och behovet av att addera dessa till utvecklings- och hållbarhetsagendan.
Vi inom civilsamhället vill med denna insändare uttrycka vår oro över att införa bnp som ett mått på hållbarhet.
Låt oss vara tydliga: vår invändning handlar inte om att ekonomin saknar betydelse, tvärtom. Vi ser dagligen konsekvenserna av det ekonomiska läget – både i våra verksamheter och inom våra respektive intresseområden. En stark och fungerande ekonomi är en förutsättning för sysselsättning, välfärd och de investeringar som krävs för omställningen som Utvecklings- och hållbarhetsagendan eftersträvar. Utan en välmående ekonomi finns varken resurser eller handlingsutrymme för att uppnå agendans mål.
Vår invändning handlar om vilket mått som används, och vad det måttet faktiskt kan säga om samhällets utveckling i en hållbar riktning.
Bnp är ett mått på ekonomisk aktivitet under en given tidsperiod. Det säger ingenting om hur den aktiviteten fördelas i befolkningen eller vilka konsekvenser för naturkapital, klimat och social sammanhållning som uppstår.
Ålandstidningen
En ekonomisk aktivitet kan öka bnp samtidigt som den innebär kostnader som inte syns i bnp-statistiken. På samma sätt kan åtgärder som stärker natur, hälsa eller social sammanhållning ha ett stort samhällsekonomiskt värde utan att nödvändigtvis öka bnp.
Utvecklings- och hållbarhetsagendan grundar sig på ramverket FSSD vars fyra hållbarhetsprinciper står för en vetenskaplig definition av hållbarhet. Bnp i sin tur är inte konstruerat för att fånga just detta, och kan därför inte heller jämställas med agendans hållbarhetsmål. Bnp är inte ett dåligt mätverktyg – men det är fel mått att sammanföra med Utvecklings- och hållbarhetsagendan.
Att ekonomin är viktig för hållbarhetsarbetet och omställningen är vi överens om. Däremot ska ekonomin ses som ett medel för arbetet – inte ett mål i sig. Detta är även ramverket tydligt med. Vår oro är således att bnp, om det lyfts in som mål eller delmål, i praktiken tar över ratten i stället för att vara en av flera mätare på instrumentbrädan.
Agendan lyfter redan ekonomiskt relevanta faktorer i både delmål och indikatorer, till exempel antalet arbetsplatser, anlända övernattande gäster, lika lön, resurssnålhet och cirkularitet i värdekedjor och så vidare. Ekonomisk utveckling är alltså redan representerad i agendan, på ett sätt som är förenligt med hållbarhetsprinciperna. Vill man komplettera med ett bredare ekonomiskt mål finns det bättre lämpade verktyg än bnp.
En hållbar ekonomisk utveckling är en som inte sker på bekostnad av miljön eller den sociala välfärden. Hållbarhet är inte ett hinder för ekonomin – bristande hållbarhet är däremot en ekonomisk risk.
