Måndagens Ålandstidningen förvånar mig mycket: Först släpper man igenom en insändare av Marcus Måtar (Ob) där han indirekt anklagar mig för att begå mened. Sedan sätter man in en ”Åland rättar” för att uppmana skribenter att skilja mellan fakta och åsikter. Jag förväntar mig en förklaring av chefredaktör Daniel Dahlén. Om man vill börja faktagranska insändare, börja gärna med Måtars inlägg.
Att valrörelser blir hetlevrade är ingen nyhet, men det här går över alla gränser.
Den rättsliga process som landskapsregeringen satt i gång genom att häva avtalet om elhybridfärjan har redan lett till en dom i Ålands tingsrätt där Ålands landskapsregering dömts till ett skadestånd på 10,5 miljoner euro. Domen har överklagats av LR och den behandlas i Åbo hovrätt i november. Varje dag tickar räntan på miljonbeloppet.
Om man av en domstol kallas som vittne måste man gå, svära eden och sanningsenligt svara på frågor. Något annat val har man inte, vilket Marcus Måtar som jurist självfallet vet. Jag hoppas innerligt att skattebetalarna på Åland ska drabbas så lindrigt som möjligt av detta skadestånd, men beslutet att häva avtalet innebar stora ekonomiska risker. Om dessa risker visste de flesta, men ändå valde landskapsregeringen och dess stödpartier att på politiska grunder fatta beslut om att häva avtal.
Jag förstår mycket väl att de rättsliga processerna är besvärande. I regeringsblocket finns två jurister, Marcus Måtar och Bert Häggblom. Båda torde ha kunskap nog att bedöma riskerna med att häva ett avtal som tillkommit efter en långvarig upphandlingsprocess i form av en reglerad EU-upphandling.
Vill Måtar säga att han inte haft någon åsikt om regeringens politiska beslut att häva avtalet? Trots att Obundnas egen minister Christian Wikström och lantrådet Veronica Thörnroos (C) har det yttersta ansvaret i detta. Skulle deras radikala beslut alltså inte haft stöd bland regeringsblockets partier?
Camilla Gunell (S)
Daniel Dahlén, chefredaktör, svarar:
Gällande rättelsen återfinns svar i anslutning till Gunells andra insändare. Att debatten är hetlevrad råder det ingen tvekan om och troligen är väljarna de som förlorar mest när fokus läggs på politiker i stället för politiken.
Vidare kan konstateras att Gunell har alla möjligheter att bemöta insändaren vilket så även gjorts. Därmed är saken klargjord från båda sidor och insändarsidan har fullgjort sitt syfte.
