I Ålandstidningen den 4.12.23 kan man läsa om Ålands fiskodlarförenings respons på utredningen om fiskodlingars miljöpåverkan. I utredningen slår experter larm om behovet av skärpning i regelverken kring utsläpp av “vansinniga mängder” slam i våra vatten motsvarande gödsel från tusentals kor. Föreningen hoppas att landskapsregeringen som nu utformar sitt regeringsprogram fyra år framåt ska ”bestämma sig om vi ska ha fiskodlingar eller inte”.
Om ett strängare regelverk skulle slå ut branschen som helhet kan jag inte uttala mig om. Men forskning (och på de senare år även egen erfarenhet) pekar tydligt på att den känsliga havsmiljön behöver skyddas – för arternas överlevnad och för att Åland som helhet ska kunna förbli en frisk och lockande boendeplats. Vi vet att Östersjön är i dag världens mest nedsmutsade hav, och fiskodlingarna är bara en av flera branscher som påverkar vattenkvaliteten, syresättningen av havsbotten samt djurlivet. Enligt SMHI:s rapporter från 2022 är cirka en femtedel av havsbotten i Östersjön redan döda. Då Åland under de närmsta åren kommer att behöva fatta flera svåra beslut kring havsrelaterade kärnfrågor samt andra brådskande miljöskyddsfrågor, skulle landskapsregeringen underlätta för åländska beslutsfattare och näringslivet genom att ta fram en övergripande miljöstrategi.
I diskussionen kring miljöskyddsfrågor görs naturligtvis avvägningar mellan ekologiska, samhällsekonomiska och sociala intressen. Men för Åland är ett friskt hav lika viktigt som frisk luft och rent dricksvatten. Det är inte möjligt att fortsätta smutsa ner vår känsliga havsmiljö och ha kvar den åländska skärgårdsidyllen. Tyvärr måste regelverk skärpas om vi inte ska döda vårt eget hav. Därför hoppas jag att landskapsregeringen, i enlighet med senaste expertkunskap som serverats i klarspråk från Husö, kan visa handlingskraft och prioritera de ekologiska värden när det gäller fiskodlingarna. Strängare regelverk kanske kan döda branschen – men befintliga regelverk kommer att döda havet.
Aino Waller (HI)